Publicerat 2019-09-20 13:00

JO: Enstaka misstag i utredningar mot poliser

Justitieombudsmannen, som på Riksdagens vägnar granskar den offentliga myndighetsutövningen, har granskat Särskilda Åklagarkammaren. Denna kammare har bland annat uppgiften att fungera som förundersökningsledare vid utredningar som riktar sig mot poliser som misstänks för brott.

Många är de poliser som upplevt att förseelser eller mindre brott, som sannolikt aldrig lett till åtal om det handlat om vanliga människor eller brottslingar, ändå drivits till åtal just för att den misstänkte varit polis. I andra fall, har poliser friats, dock ofta efter väldigt noggranna utredningar, där stora resurser använts för att gå till botten med vad som inträffat.

Nu har JO granskat 275 fall av misstankar mot poliser, och kunnat konstatera att generellt fungerar verksamheten hos den Särskilda Åklagarkammaren bra. Dock har JO funnit några fall att anmärka på. Sveriges Radio berättar om ett fall som gällde en person som hade nekats läkarvård i polisens arrest, vård som åklagaren i nedläggningsbeslutet menat att målsägaren inte haft rätt till. Det påståendet är fel, enligt JO. Alla har rätt till läkarvård, skriver JO i inspektionsrapporten.

JO har även anmärkt på andra fall, där fler utredningsåtgärder borde ha vidtagits, bland annat ett fall som gäller en person som ska ha kastats in i en vägg av en polis och sedan tryckts hårt mot väggen. Där vidtogs inga utredningsåtgärder alls, vilket åklagaren givetvis borde ha gjort, anser JO.

En doktor i offentlig rätt får uttala sig till SR, och menar att det som sticker mest i ögonen är när det handlar om våld. Där måste ju en åklagare ordentligt undersöka vad som har hänt. För om en polisman misstänks för att ha använt våld så måste man ju som åklagare gå till botten med det, säger hon. Blåljus förmodar att vad den rättslärda menar är om obefogat våld använts, eftersom det ingår i poliser skyldigheter och laga befogenhet att använda det våld som krävs för att genomföra en tjänsteåtgärd.

Ett annat exempel på fel som JO funnit är att det var direkt felaktigt att lägga ner en förundersökning. Där hade anmälaren inte gått att få tag på, och i nedläggningsbeslutet skriver åklagaren att målsägaren inte ville medverka i utredningen, vilket är ett felaktigt påstående... Även ett fall där åklagaren menat att det faktum att en polis använt ett polisfordon inte varit straffbart, kritiseras av JO.
 
Chefen för Särskilda Åklagarkammaren, säger att de i nästa vecka kommer sätta sig och gå igenom JO:s granskning. Redan nu ser han ett par saker som måste förbättras, bland annat hur åklagarna i skrift motiverar när de lägger ned en utredning eller beslutar om att inte inleda förundersökning om misstänkt övervåld från en polis. Där måste åklagarkammaren bli tydligare med varför det inte leder till förundersökning eller åtal.
 
Chefen håller med JO i vissa av de kritiserade fallen, men inte i alla, utan menar att målsättningen naturligtvis är att det ska fungera till fullo. Men jag vill bara poängtera, JO gör en bedömning och vi gör i vissa fall andra bedömningar. Och det är ju inte alltid så att JO:s bedömning är den rätta. Det kan ju likväl vara åklagarens bedömning som är den rätta. Det är ju bedömningar man gör här. Det är ju många gånger man inte alls delar JO:s uppfattning, och det är inget som säger att JO har mer rätt än vad åklagaren har, säger chefen för Särskilda Åklagarkammaren till SR.

Sammanfattningsvis menar JO ändå att det inte finns några systematiska fel som ska rättas till vid Särskilda Åklagarkammaren. Även om det finns brister i enskilda fall så hanteras ärendena i rimlig tid, och de allra flesta fall sköts korrekt.
 
 
Blåljus erfarenhet, mer ur anklagade polisers perspektiv, är att mer noggranna förundersökningar än de som utförs av Särskilda Åklagarkammaren är svåra att finna inom svensk polis. Delvis är det så klart en resursfråga, enheten som servar Åklagarkammaren vid polisärenden är ju polisens enhet för Särskilda Utredningar, och där jobbar ett rimligt antal högt kvalificerade poliser, under ledning av Särskilda Åklagarkammaren.
 
Tommy Hansson

 
Mer om JO;

Riksdagens ombudsmän, eller i dagligt tal Justitieombudsmannen (JO), är en del av riksdagens kontrollmakt.  JO har till uppgift att på riksdagens vägnar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Tillsynen omfattar såväl domstolar och andra myndigheter som de anställda befattningshavarna.

 

Utgångspunkten för JO:s verksamhet är den enskildes intresse av att bli föremål för en lagenlig och även i övrigt korrekt behandling från myndigheternas sida. JO-ämbetet är en del av det konstitutionella skyddet för den enskildes grundläggande fri- och rättigheter.

 

Hos JO arbetar ungefär 75 personer varav cirka 55 är jurister.

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994