Publicerat 2019-01-11 11:30

JA till en bra polis

Självklart måste poliserna i Sverige bli fler. Men vi måste hålla uppe kvalitén på svensk polis, särskilt som omvärlden ställer allt större krav på poliserna. Poliserna måste klara av att agera i extremt svåra situationer, att göra korrekta bedömningar och inledande utredningsåtgärder. Det ställer mycket höga krav på polisutbildningen.


Föreståndaren för polisprogrammet vid Malmö Universitet och dess prorektor beskriver kraven på en svensk polis så här:

"Vad är då en bra polis? Vi anser att det är en person som har förmåga att fatta välavvägda beslut utifrån juridiska, etiska, sociala och taktiska dimensioner. Ofta under stor tidspress. Det är också viktigt att klara av att möta olika grupper av människor i samhället.
 
Det tar två och ett halvt år att utbilda sig till polis och en del kritiserar utbildningen för att vara för lång. Vi anser att det är av största vikt att våra framtida poliser får rätt kunskaper för att möta de problem med grov brottslighet som finns i Malmö och övriga landet."
 
Liknande tankar beskriver Polisförbundets ordförande, Lena Nitz i DN, där hon varnar politiker för att ta genvägar när det gäller att få fram fler poliser fort. Det rätta sättet vore så klart att ge poliserna rimligt betalt, så att platserna till befintliga polisutbildningar fylls till 100% (minst) att färre poliser lämnar yrket och att fler poliser som lämnat väljer att komma tillbaka.

JA till en bra polis

Vi vill ha ett samhälle där människor känner sig trygga och tilliten till polisen är stor. Då måste polisens effektivitet vara hög och resultaten vara på topp. För det krävs en välutbildad professionell poliskår som kan hantera alla uppkomna situationer och vars metoder bygger på forskning och beprövad erfarenhet.

 

En förändrad brottslighet ställer större krav på poliser

Brottsligheten har förändrats och blivit mer avancerad, digitaliserad och gränsöverskridande – och i delar också mer våldsam. Polisyrket är svårt, komplext och riskfyllt och kräver en gedigen utbildning. För att behålla allmänhetens förtroende krävs en poliskår som handlar säkert, korrekt och rättssäkert och som har en hög kvalitet på förundersökningsåtgärderna. Då krävs att varje enskild polis har kunskaper och färdigheter samt beredskap för att kunna hantera en mängd olika situationer. Det handlar bland annat om teoretiska kunskaper som korrekt – och ofta snabbt – måste översättas till praktisk handling.

 

Förkortad polisutbildning – ett hot mot vår säkerhet

Idag råder polisbrist och Sverige behöver fler poliser. Om det råder politisk konsensus.

Poliskåren ska växa med omkring 7 000 personer fram till 2024. Att utbilda bra poliser tar tid och att utbilda poliser i den omfattningen som krävs på kort tid är en mycket stor utmaning. Vissa politiska partier anser att lösningen på problemet är att splittra polisutbildningen i två grenar i syfte att korta utbildningen för poliser i yttre tjänst för att få ut fler poliser på gatan snabbare.

 

Att splittra polisutbildningen och korta utbildningen för poliser i yttre tjänst riskerar att medföra flera negativa konsekvenser:

  • Försämrad säkerhet för både poliser och allmänhet om mängdträningen i en rad fysiska polisiära moment minskar. Det vore förödande med tanke på rådande hotbild och brottsutveckling.
  • Försämrad rättssäkerhet om framtida ingripandepoliser på grund av en förkortad utbildning inte har all nödvändig kunskap och de färdigheter som krävs för rättssäkra beslut, åtgärder och ingripanden.
  • Försämrade resultat om framtidens poliser blir sämre på att upptäcka samt ingripa mot och utreda brott (ingripandepoliser står för de flesta av de absolut nödvändiga förstahandsåtgärder vars kvalitet är avgörande då de ligger till grund för resten av utredningen).
  • Försämrat förtroende för både poliser, Polismyndigheten och rättsväsendet, vilket i sin tur riskerar att leda till:
  • Ökad otrygghet och lägre tilltro på att det demokratiska samhället kan tillförsäkra individen dess grundläggande fri- och rättigheter.

För yrkets utveckling innebär det också många negativa konsekvenser:

  • En splittrad poliskår innebär att man skapar ett A- och B-lag. Det vore ytterst olyckligt att splittra poliskåren på detta sätt, inte minst ur ett verksamhetsperspektiv. Den flexibilitet som finns idag innebär att alla poliser kan ingripa i allt polisarbete när det krävs. Kortare polisutbildning kommer att leda till befogenhetsbegränsningar hos vissa poliser. Det kan leda till minskad förmåga att lösa brott.
  • Större löneskillnader inom kåren och sämre löneutveckling för poliser i yttre tjänst riskerar att bli en följd om utbildningen kortas.
  • Färre karriär- och utvecklingsvägar då det blir svårare att gå från yttre tjänst till inre tjänst. En delad utbildning skapar inlåsningseffekter.
  • Ökade avhopp och minskat rekryteringsunderlag riskerar att bli en konsekvens när utvecklingsvägarna blir färre i och med den delade utbildningen.

Majoriteten vill ha välutbildade poliser

Majoriteten av de politiska partierna ser behovet av en välutbildad poliskår. Det gör även allmänheten. En Sifo-undersökning visar att 95 procent anser att dagens polisutbildning på 2,5 år bör behållas eller till och med förlängas.

Även poliserna själva anser att polisers kompetenser och erfarenheter är avgörande för utredningsresultaten. I en undersökning av Novus är polisernas inställning tydlig:

  • 90 procent är emot en kortad utbildning.
  • 84 procent av landets poliser ser inga fördelar med att korta utbildningen för poliser i yttre tjänst.
  • 81 procent är emot att polisutbildningen splittras i två delar.
  • 73 anser att en kortad utbildning skulle sänka kvaliteten på de initiala åtgärder brottsutredningar vilar på, 61 procent att det skulle leda till en försämrad rättssäkerhet för allmänheten och 54 procent att det skulle leda till en försämrad säkerhet för poliser i yttre tjänst.
Blåljus noterar att den som väljer att försämra utbildningen för poliser i främsta ledet tar på sig ett stort ansvar. Kommer polisen att må bra i yrket? Kommer brottsoffer och misstänkta att bli korrekt behandlade? Kommer rättssäkerheten att tryggas? Kommer polisen att vara en positiv förebild i förorten och på alla andra arenor? Kommer alla brott som är möjliga att lösa att bli rätt hanterade?
 
Och om polisen gör fel; Vilket kommer att hända oavsett utbildningsnivå, eftersom ingen av människa född alltid gör rätt. När det beror på utbildningen, kommer den politiker som skurit ned utbildningen att ta ansvaret och straffet?
 
Den sista frågan är retorisk. Självklart kommer ingen politiker att ta det ansvaret. Då är det polisen som kan bli straffad och kanske avskedad. En polis tvingas ibland ta sekundsnabba beslut på liv och död med otillräckligt beslutsunderlag. Detta värderas - om det blir fel - i efterhand av jurister i svala kontor med juridisk doktrin och all tid i världen.
 
Tommy Hansson
Gilla sidan:


 


Tidningen POLISEN


Brandfacket
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994