Publicerat 2019-10-28 13:40

I-löner med hög slumpfaktor kan ge missnöjda anställda

Blåljus har återkommande skrivit om I-lönesystemens fällor. Visst kan skicklighet och ansträngning premieras om arbetsgivaren har ett system som har en hög acceptans hos de anställda. Men det borde gå att kombinera med en rimligt förutsägbar löneutveckling som bygger på erfarenhet och att man blir skickligare med åren.


Individuell lönesättning har ibland framhållits som arbetsgivarens bästa morot/piska för att få personalen att göra sitt bästa och anstränga sig mer. Det kan diskuteras hur framgångsrikt det är, särskilt i yrken som bygger på samarbete och att vara en lärande organisation. Vågar Du be om hjälp om det kan sänka din lön?

 

DN berättar om skolvärldens hantering av individlöner, där erfarenhet fått stryka på foten. Men inte nog med det. Lärare som väljer att stanna och utvecklas på en skola missgynnas kraftigt lönemässigt jämfört med lärare som hoppar runt mellan kommuner, som bjuder över varandra. En lärare som jobbat länge kan ha en lägre lön än en nybakad direkt från Lärarhögskolan. Lärarna har ju både privata och kommunala arbetsgivare och kan därför spela ut dem mot varandra, om de är beredda att flytta på sig. Vinnare blir den enskilda plånboken, men knappast eleverna...

 

Lärarförbundet har tagit fram en rapport som visar att förr hade var de mest erfarna lärarna de som hade högst löner (över tionde percentilen). Nu är de omsprungna i löneligan av yngre lärare som gjort snabbare lönekarriär. Det här gör att många lärare har förlorat tilltron till systemet. Den som stannar kvar i läraryrket och fortsätter att utvecklas behöver se att erfarenhet premieras, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund till DN.

 

En förklaring är att ingångslönerna har ökat kraftigt för lärare när konkurrensen mellan olika kommuner om behöriga lärare ökat. Enligt Förbundets undersökning har var tredje lärare bytt jobb just för att öka sin lön. Och 20% har gjort det vid upprepade tillfällen. 35% av de lärare som bytt skola eller kommun uppger att de med största sannolikhet hade valt att stanna kvar hos samma arbetsgivare om löneutvecklingen hade varit bättre.

 

Åsa Fahlén framhåller att det är bra att det har lett till att löneläget har stigit generellt för lärare. Men problemet är att andra lönehöjande faktorer blivit eftersatta. 93,7–96,7 procent av medlemmarna i Lärarnas Riksförbund anser att utbildning, skicklighet, erfarenhet och prestationer är det som ska väga tungt vid lönesättningen. Många lärare tycker att erfarenhet lönar sig alldeles för litet och vill ha ett system som är tydligare meritokratiskt.

 

Nu jobbar Regeringen för ett nationellt kompetensprogram för lärare, som ska ge karriär- och utvecklingsvägar för lärare, vilket Lärarnas Riksförbund välkomnar. Tanken är att det kan skapa nya lönetrappor och titlar som ”särskilt erfaren” lärare. Det behövs en tydligare koppling mellan arbetsuppgifter, erfarenhet, kompetens, och då också lön, en skapad lönetrappa måste vara lätt att förstå.

 

Ett annat bekymmer som skolan har dragits med är att rekrytera de bästa lärarna till de mest utsatta områdena. Nu finns möjligheter för förstelärare i sådana områden att få hela 10 000:- i särskilt lönetillägg. Men typiskt nog väcker det ett missnöje bland det flertal lärare som inte får del av tillägget. -Det vore bättre om man satsade på alla lärare i utsatta områden, säger en lärare till DN. Lärarförbundet anser att satsningen splittrar lärarkåren och när Riksrevisionen granskade reformen av karriärtjänster kom de fram till samma slutsats, att sammanhållningen bland lärarna har försämrats.

 

– Vi kan se att karriärtjänsterna har gjort att vi har lärare som tjänar rimligt för den utbildning och ansvar de har, men den stora massan tjänar långt mindre. En sådan lönestruktur bjuder in till missnöje, interna diskussioner och missunnsamhet bland kollegor, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till DN. Hon menar även att en rimlig arbetsbelastning och större inflytande i arbetet är nog så viktiga för att höja läraryrkets attraktionskraft.

 

Blåljus kan inte låta bli att göra jämförelser med Polisen. Där pågår just nu förhandlingar om hur kommande polislöner ska fördelas. Poliser i utsatta områden kommer så klart inte att få extra löneökningar i närheten av tiotusen kronor per månad, som en del lärare kan få. Å andra sidan är det i varje fall polisfackets och våra förhandlares förhoppning att nya orättvisor undviks.

 

Karriär- och Utvecklingsvägarna (KUV) bör kunna premiera erfarna poliser som stannar kvar och blir specialister på sina arbetsuppgifter utan att bli exempelvis chefer. En attraktiv arbetsgivare måste klara av att erbjuda löner som främjar samarbete och långsiktigt utvecklar verksamheten. Kanske kan Polisen lära av skolans framgångar och misstag när de skapar nya lönesystem eller skillnader mellan poliser.

 

Tommy Hansson

Gilla sidan:
TIPSA FRAGA














wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994