Publicerat 2019-05-20 09:30

Föreningsrätten under direkt attack

Blåljus har fått in en insändare från förbundsområde Syd i region Stockholm. Den behandlar Polismyndighetens internrevisions utredning av den fackliga verksamheten vid Polismyndigheten, vilken insändaren uppfattar som en attack mot föreningsrätten.

Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i  Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.

"Polisförbundet (och andra fackförbund) är under direkt attack. Arbetsgivaren försöker genom ”fultackling” få polisförbundet och andra ATO på rygg och siktar mot ett avgörande bett mot halsen. Arbetsgivaren kommit ut med och har på intrapolis publicerat en artikel* kring en ”revision” som heter: ”granskning av fackligt förtroendevaldas villkor i Polismyndigheten” (A373.978/2017).


Denna ”revision” är nu ingen revision i vanlig bemärkelse. För en vanlig revision ska följa revisorslag och uppfylla vissa kriterier; till exempel måste den vara objektiv samt följa god revisionssed. Denna produkt är i stället en ”internrevision” framarbetat av Polismyndighetens egna Controllers. Och eftersom rapporten missar gällande lagstiftning och förslår åtgärder, som Polisförbundet Stockholm Syd menar direkt strider mot föreningsrätten anser Polisförbundet Stockholm Syd att det är en partsinlaga snarare än något annat. Det mest allvarliga är nog att Rikspolischefen nu fattat flera beslut med detta lagvidriga underlag som stöd. Till exempel har Riskpolischefen beslutat att det ska genomföras en kompetensutvecklingsinsats riktad mot chefer om villkoren för fackliga förtroendemän.

 

Polisförbundet Stockholm Syd tycker att ramarna för det fackliga uppdraget säkert kan diskuteras.

 

Dock har Polisförbundet Stockholm Syd följande invändningar mot det som skrivs i dokumentet.

 

Regleringar som finns men som ej omnämns i dokumentet
Många inom ATO är både skyddsombud samt fackliga förtroendemän deras rätt till tid regleras i arbetsmiljölagen samt AMLA 89 förutom FML. En hel del, om den fackliga tiden, finns belyst i villkorsavtalet och dess tolkning avseende tid för medlemmar till förtroendevalda. Se även förarbeten till FML.

 

Det viktigaste, och som man inte nämner i dokumentet är att ATO har tolkningsföreträde avseende fortroendemannalagen och inte Polismyndigheten eller HR.

I FML framgår dessutom att det skall vara meriterande att ta på sig fackliga uppdrag.

Invändning mot den systematiska användingen av det icke objektiva begreppet ”betald ledighet”.

 
Man talar systematisk om ”betald ledighet” i dokumentet. Vaddå ”ledighet”? För att Polismyndighetens verksamhet ska förlöpa lagenligt och enligt alla regler kring arbetsmiljö och villkor behövs ATO. Därför kan man faktiskt på goda grunder hävda at det istället för  ”ledighet” handlar om arbete som bedrivs för Polismyndigheten men i en annan roll. ATO har liksom myndigheten samma önskan om måluppfyllelse för Polismyndigheten och ingenting annat.

 

Revisionens rekommendationer strider mot föreningsrätten?

Ur rapporten:

”Att HR avdelningen, utifrån sitt processansbar att utveckla samarbetet med ATO, definierar vad i det fackliga uppdraget som får genomföras på betald ledighet.

Att Hr avdelningen utifrån sitt processansvar att utveckla samarbetet med ATO, definierar tidrapporteringskoder för de olika aktiviteterna som ryms inom det fackliga uppdraget som genomförs på betald ledighet.

Att HR avdelningen regelbundet följer upp dessa aktiviteter samt hur många timmar som läggs på den fackliga verksamheten.”

 

För att detta ska kunna genomföras måste HR, som ju representerar Polismyndigheten, ATO’s motpart i förhandlingar, beredas inträde i det fackliga arbetet på ett sådant sätt att det direkt strider mot föreningrätten. Från andra hållet sett bereds heller inte ATO möjlighet att följa upp till exempel ledningsgrupper, Polismyndighetens strategiska arbete, på den nivå och på det sätt rapporten i ovan rader beskriver.

 

Hur kan tidsrapportering inom facket ens vara intressant för myndigheten? Fackföreningarna måste väl ändå själva, självständigt, få bestämma hur man lägger upp arbetet hur man fördelar resurserna (ur en ramuppgörelse) och vem som gör vad inom ramen för den egna organisationen?

 

Varför skulle Polismyndigheten få bestämma, styra över vad som får göras på betald facklig arbetstid?

 
Skulle inte då den dynamiken som ska säkerställa att Polismyndighetens verksamhet ska förlöpa lagenligt och enligt alla regler kring arbetsmiljö och villkor gå förlorad?

 

Därmed inte sagt att man inte kan följa upp på ATO på andra sätt som till exempel genom att ta del av verksamhetsplaner, årsredovisningar med mera. Men att HR, Polismyndigheten, skulle vara med att styra upp, och skaffa sig insyn i det fackliga arbetet på det sätt som rapporten rekommenderar är direkt regelvidrigt. Med det sagt uppfattar vi stora delar av detta dokument som direkt partstyrd, och öppet, fackligt, ATO fientligt och definitivt inte förenlig med objektiv revision. Polisförbundet Stockholm Syd protesterar mot det sätt denna rapport tagits fram, protesterar mot att dess innehåll direkt är i strid med föreningsrätten och protesterar mot att Rikspolischefen har fattat beslut med denna rapport som underlag. En rapport som inte annat än kan ses som en direkt öppen attack mot föreningsrätten och det fackliga hjärtat.

 

Ska vi ligga kvar på marken efter ”fultacklingen” eller ska vi resa oss som en man och ”bita” tillbaka. Beslut med denna rapport som grund är redan fattade och vi måste därför nu stå upp för vår rätt att organisera oss och få verka självständigt.

 

Styrelsen Polisförbundet Stockholm Syd

Sammanställt av Paul Beijnes

 

Revisorslag (2001:883)

 

20 § En revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden. Revisionsverksamheten skall organiseras så att revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet säkerställs.


21 § En revisor ska avböja eller avsäga sig ett revisionsuppdrag om revisorn, någon av hans eller hennes anställda eller någon annan fysisk person vars tjänster står till förfogande för eller under kontroll av revisorn och som medverkar i revisionsuppdraget, eller en närstående till någon av dessa personer, under den tidsperiod som revisionen avser eller den tidsperiod när revisionen utförs

 

21 a § Utöver vad som följer av 21 § ska en revisor för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Revisorn ska avböja eller avsäga sig ett sådant uppdrag,"

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994