Fackliga röster om polislöneavtalet

I det nya numret av Fackligt Uppdrag, får flera prominenta fackliga företrädare i Polisförbundet uttala sig om det nya polislöneavtalet. Ingen verkar helt nöjd, även om det finns ljusglimtar i avtalet, som ersättning vid misstanke om brott och möjligheter till framtida polislönelyft. Som sig bör, börjar vi med Polisförbundets ordförande, Lena Nitz, som skriver:

"Den senaste tiden har varit mer intensiv än vanligt, vilket inte vill säga lite. Med det nya avtal vi skrev under för ett par veckor sedan har vi tagit ett steg mot bättre polislöner. Men självklart är det långt ifrån nog. Jag känner frustration och ilska varje dag över hur lågt polisarbete värderas. Det gör med all rätt även medlemmarna i Polisförbundet.

Jag vet att trycket på er fackliga förtroendevalda är hårt. Det är komplext att hantera medlemmarnas förväntningar på avtalet och deras frustration över att det tar tid att uppvärdera polisyrket. Därför är jag väldigt stolt över den insats ni alla gör. Jag vill därför passa på att rikta mitt innerligaste och varmaste tack till er för ert hårda arbete.

Att den senaste revisionen inte räcker för att uppvärdera polisyrket är vi överens med arbetsgivaren om. Men avtalet betyder också ytterligare steg i rätt riktning. Första steget var att för ett par år sedan höja lägstalönerna. I förra revisionen satsade vi på att få upp lönerna för de lägst betalda som jobbat minst sex år. Den satsningen fortsätter vi nu, i kombination med tydliga direktiv till de regionala förhandlingarna om att höjda löner för de äldre och mer erfarna ska prioriteras.

Nu arbetar vi vidare med möjligheten att göra lönekarriär mellan revisionstillfällen. Utvecklas du i ditt arbete, byter tjänst eller befattning så ska det märkas i lönekuvertet. Stort fokus ligger nu på att bygga system för detta med den så kallade BESTA-klassificeringen.

Men sedan krävs också politiska initiativ. Regeringen måste avsätta mer pengar till polisen. Vårt första delmål är vårpropositionen. Där måste regeringen visa att de tar polisbristen på allvar. Och det kan de bara visa genom att tillsätta mer pengar till polismyndigheten för en uppvärdering av polisyrket. Först när polisen kan erbjuda rimliga löner och villkor finns det möjlighet att få tillbaka de poliser som i protest lämnat yrket. Det är en central åtgärd som krävs för att ta polisen ur krisen.

Och avslutningsvis, återigen stort tack för det fantastiska och inspirerande arbete ni utför varje dag.

Det är tillsammans vi kan lyckas.

Kampen fortsätter!

Lena Nitz, ordförande Polisförbundet"

Nästa kommentar kommer från förhandlingschefen Niklas Simson som sammanfattar:

"Jämfört med resten av arbetsmarknaden är det ett bra avtal, men det möter inte på långa vägar våra medlemmars förväntningar. För det skulle det behövas mer pengar. Det är därför vi kräver att regeringen ska tillskjuta mer."

"Anna Ramsten, ordförande i polisregionen Mitt! Vad anser du om det nya löneavtalet?

– Löneavtalet är ungefär som förväntat. Vi har försökt att vara tydliga med att det stora polislönelyft medlemmarna hoppas på inte kan komma i den här revisionen. Det blir ”märket” med en liten bonus. Pengar till det stora polislönelyftet måste vi få från politikerna. Det är så kostsamt att det inte finns utrymme för det inom Polismyndighetens budget.

Sedan är vi skeptiska till att man kan växla in pensionspengarna i Kåpan Extra till lön. Men eftersom övriga parter inom polisen har fått det valet så kan inte vi stå utanför.

Vad mer krävs för att uppvärdera polisyrket?

– Det viktigaste är ju så klart lönen.

Vi måste få upp lönen och statusen på yrket. Det är viktigt för att våra befintliga poliser ska vilja stanna kvar i yrket och att vi får kompetenta sökande i framtiden till det här yrket.

Polisen har ett sådant yrke, med bland annat ett våldsmonopol, som gör att det är extremt viktigt att det är rätt personer som söker. Vi måstet också få en högskoleutbildning. Då

kan vi locka till oss personer som vill vidareutbilda sig och forska. Det kommer att gynna alla som är i yrket då vi själva kan utveckla polisverksamheten via forskning.

Hur används möjligheten att göra löneförändringar mellan revisionerna hos er?

– Fram till 1 januari 2015 hade vi en arbetsgivare som insåg värdet att upprätthålla vissa lönenivåer. Vi har historiskt kommit överens om detta.

Det har tyvärr inte varit lika självklart efter omorganisationen. Det är oerhört viktigt att man kan göra en lönekarriär även om man inte blir chef, vilket tyvärr har blivit svårare nu. Därför är det superbra att det finns en överenskommelse om att gå igenom vilka funktioner som ska ha vilken lönebild. Vi har dock inte sett något resultat ännu, men jag hoppas mycket på det arbetet."

"Hej Katharina von Sydow, ordförande i polisregionen Väst! Vad anser du om det nya löneavtalet?

– Vi är inte nöjda men det var så här långt vi kom denna gången.

Avtalet är över märket och det är ännu ett steg mot uppvärdering av polisyrket. Och det arbetet fortsätter.

– Vi är inne i två processer samtidigt, den ena är revisionen och den andra handlar om ett större arbete för att uppvärdera polisyrket där det behövs politiska beslut.

Revisionsförhandlingar har alltid sina begränsningar och därför är det angeläget att få till en politisk acceptans för att avsätta mer pengar till polisen och höjda polislöner.

– I avtalet finns även ett kollektivavtal om rekrytering där vi får större inflytande vilket är viktig. Dessutom är det oerhört positivt att vi har fått igenom att den som är misstänkt för brott i tjänsten inte ska förlora i inkomst.

Vad krävs ytterligare för att uppvärdera polisyrket?

– Det behövs ett polislönelyft för att göra yrket mer att attraktivt, för att få kompetenta människor att söka och för att behålla de som redan är anställda.

– För att utveckla professionen krävs bl.a. att polisskolan blir en högskoleutbildning med polisforskning.

En mer komplex brottslighet kräver en ännu mer välutbildad polis som har möjlighet att utveckla metoder och organistation med hjälp av egen forskning.

Hur ser du på det fortsatta arbetet med lönerevisionen och den strategi förbundet har valt?

– Vi har fått ett första steg i och med höjda lägstalönerna. Därefter har vi fått satsningar på de med lägsta löner som jobbat minst i sex år, den satsningen fortsätter. Nu behöver arbetet fortsätta med att ta fram en gemensam lönebild för alla funktioner inom polisen. Det ska vara möjligt att göra en lönekarriär även om man inte blir chef eller arbetsledare.

Erfarenhet måste synas i lönekuvert.

Hur är stämningen bland dina medlemmar när det gäller polisens löneutveckling?

– Det är ett hårt tryck. Vi är en yrkesgrupp som inte är rimligt lönesatta och det gör att många funderar på om det är värt att stanna kvar.

Därför är det viktigt att förslaget om Nationell samling, där arbetsgivare, fack och regeringen gemensamt tar fram strategier för att uppvärdera yrket, påskyndas. Det brådskar eftersom vi inte har råd att tappa fler poliser.

När kan dina medlemmar förvänta sig besked om sina nya löner?

- Nu påbörjas vårt arbete och vi ska jobba på så fort som möjligt. Vi har redan träffats och vi har hittat gemensamma utgångspunkter. Nu fortsätter vi arbetet i så snabb takt som är möjlig."

"Hej Stefan Eklund, ordförande region Stockholm! Vad anser du om det nya löneavtalet?

– Jag anser inte att löneavtalet innehåller tillräckligt höga lönenivåer. Därför har vi i Stockholm avrått förbundsstyrelsen från att tacka ja till budet. (Stefan Eklund och Emma Cronberg som sitter i Polisförbundets styrelse har även reserverat sig mot förbundsstyrelsens beslut).

– Rikspolischef Dan Eliasson har inte stått upp för vad han lovade i överenskommelsen från förra revisionen – att uppvärdera polisyrket.

Han har istället för att höja polislönerna bland annat anställt fler civila. Civila som dessutom får högre löner än poliser.

– Dessutom vänder jag mig emot att avtalet innehåller möjligheter för medlemmarna att ta ut pengar från Kåpan Extra som lön innan pension.

Kåpan Extra är ett påslag på lönen som går till pension: 4,6 procent beräknat på din fasta månadslön.

Polisförbundet förhandlade fram detta 2008 för att poliser ska kunna gå tidigare i pension efter att ha jobbat hårt i ett slitsamt yrke.

Men nu öppnas möjligheter för dem som vill att ta ut dessa pengar direkt på lönen. Jag tycker inte att man ska kunna göra några förändringar i Kåpan Extra utan att Polisförbundets kongress tar beslut om det.

Vad innebär en uppvärdering av polisyrket i dina ögon?

– Poliser måste tjäna minst den statliga medellönen. I Stockholm måste också lönenivåerna ligga högre. Det är helt andra kostnader för t ex boende än i andra delar av landet.

Hur ser du på det fortsatta arbetet med lönerevisionen och den strategi förbundet har valt?

– Vi är bundna av avtalet som sådant. Det omfattar hela Polisförbundet och är beslutat enligt demokratiska regler. Vi kommer att fortsätta arbetet med regionala förhandlingar.

Men nivåerna är ju alldeles för låga. Så det kommer att vara svårt för polisledningen på regional nivå att få loss tillräckligt med pengar. Jag skulle inte utesluta att vi hamnar i lönenämnd, men det vet vi ju inte än.

– Min uppfattning är att vi inte borde ha skrivit under avtalet utan pausat förhandlingarna. Det hade varit bättre att vänta. Det är ett enormt tryck hos våra medlemmar och det är vi som har övertaget.

Hur är stämningen bland dina medlemmar när det gäller polisens löneutveckling?

– Det är ett hårt tryck och stort missnöje. Vi hade aldrig kunnat tacka ja till ett bud på den här nivån. Om det var på kokpunkten innan, så är det över kokpunkten nu. Vi kommer den närmaste tiden att träffa våra förbundsområden och prata om hur vi går vidare. Resultatet i vårpropositionen har naturligtvis stor betydelse.

När kan dina medlemmar förvänta sig besked om sina nya löner?

– Nu påbörjas vårt arbete och vi ska jobba på så fort som möjligt. Jag tror inte vi är klara innan den 19 maj. (sista datum för regionala lönrevisioner)."

Blåljus har frågat förhandlingsansvarige i Förbundsregion Stockholm, Andreas Strand, hur han ser på möjligheterna att komma överens regionalt.

– Det kommer inte att bli helt enkelt, när löneökningsutrymmet inte motsvarar vad som krävs för ett polislönelyft. I vår region finns många områden som är nästan lika utsatta som de särskilt utsatta områdena, där poliser riskerar att utsättas för grovt våld och där arbetsbelastningen och polisernas utsatthet ofta är extrem. Det gäller exempelvis hundförare, span, grova brott, tunnelbanepoliser och poliser från andra lokalpolisområden. Så var det ju exempelvis tunnelbanepoliser som fick en handgranat kastad mot sin polisbuss, medan de satt i den, i ett område som inte betecknas som särskilt utsatt...

När det brinner till i de särskilt utsatta områdena, måsta alla poliser i hela regionen vara beredda att rycka ut dit. Frågan är hur det ska värderas.

Till det kommer att hela city, exempelvis drar till sig exakt samma grova brottslingar som bor i de särskilt utsatta områdena. På helgkvällar är koncentrationen av brott i City sannolikt störst i hela Sverige. Även det borde värderas.

Till det kommer de grupper som beskrivs i det nationella avtalet som måste uppvärderas, och en del grupper som vi i regionen ser är undervärderade. Vi kommer att lämna konstruktiva förslag till vår motpart i regionen. Målsättningen, trots att vi bedömer förutsättningarna som otillräckliga, är så klart att komma överens om ett avtal som våra medlemmar kan acceptera. Lyckas inte det, skulle det vara en olycka, bland annat för polisyrkets attraktivitet i förhållande till arbetsmarknaden i regionen, som är glödhet.

Tommy Hansson

I fackligt uppdrag finns en schematisk beskrivning av hur förhandlingarna nu fortsätter.