Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2014-10-23 09:40

Budgetekvation gav minus för polisen

I regeringens budgetproposition om rättsväsendet finns mycket att glädja sig åt. Mer pengar till ensamstående mödrar, till vården, till infrastuktur, till försvaret, till arbetslösa o s v. Men hur blir det för Polisen, som ju nu står inför sin största omorganisation sedan 1965?

 

Utfallet för polismyndigheten för 2014 beräknas till 21 236 000 000 kr. Budgeten för 2015 innebär ett belopp om 21 160 000 000 kr. Dock krävs avsevärt högre resultat för en mängd områden där polisen inte presterat tillräckligt bra hittills. Hur ekvationen skall gå ihop övergår Blåljus förstånd. De flesta andra utgiftsområden inom rättsväsendet får höjningar av sina anslag.

 

 I budgetpropositionen står att läsa:

 

”Sverige ska vara ett tryggt land att leva i.

Ett starkt och väl fungerande rättsväsende och en framgångsrik brottsbekämpning är en förutsättning för ett tryggt samhälle.

 

Den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället och arbetet mot denna behöver prioriteras.

 

Att antalet brott som klaras upp av rättsväsendet har minskat påtagligt under de senaste åren är en utveckling som måste brytas. Fler vardagsbrott måste klaras upp.

 

Det är också viktigt att de som utsätts för brott snabbt får stöd och hjälp från samhället.

 

Ingen ska behöva vara rädd för att anmäla brott eller vittna i rättegång. Personer som har utsatts för våld i nära relationer kan vara i särskilt stort behov av stöd och skydd. Våldtäktslagstiftningen ska ses över och skärpta straff för grova sexualbrott behöver övervägas.

 

Även hatbrott är en prioriterad fråga.

 

Vägen till ett tryggt samhälle handlar dock inte bara om att angripa brottsligheten. Minst lika viktigt är att motverka dess orsaker. I den strävan krävs samverkan, inte enbart inom rättsväsendet utan även med andra aktörer.

 

En viktig åtgärd är att bekämpa arbetslösheten.

För att kunna minska brottsligheten och öka tryggheten behövs ett brett engagemang och en palett av olika åtgärder.

 

Insatser för att bekämpa brott måste alltid vägas mot skyddet för den personliga integriteten. Regeringen avser också att vidta åtgärder för att stärka skyddet för enskildas integritet.

---

 

En polis under utveckling

Från och med den 1 januari 2015 kommer de 21 polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium att ombildas till en myndighet, Polismyndigheten. Ombildningen är en av de största omorganisationerna inom staten på många år och den största organisationsförändringen av svensk polis sedan förstatligandet 1965.

 

En särskild utredning, som antagit namnet Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, har i uppdrag att leda arbetet och det pågår ett mycket intensivt arbete för att förbereda ombildningen. Syftet med ombildningen är att öka förutsättningarna för ett bättre verksamhetsresultat och en högre kvalitet i polisarbetet. Ombildningen kommer att skapa tydligare strukturer för ledning och styrning, underlätta ett bättre resursutnyttjande och ge mer likartade förutsättningar för polisarbetet över hela landet.

 

Polismyndigheten ska samverka med lokalsamhället för att kunna möta lokala behov och reagera snabbt på samhällsförändringar som påverkar brottsligheten.

I samband med att Polismyndigheten inrättas blir Säkerhetspolisen en fristående myndighet. Ansvarsförhållanden, regelverk och beslutsmandat blir därmed tydligare för Säkerhetspolisen. Verksamheten vid Säkerhetspolisen blir då också direkt underställd regeringen.

 

En kompetent och motiverad personal är polisens viktigaste resurs.

 

En omvärld i ständig förändring och utveckling ställer ökade krav och förväntningar på polisen och dess anställda.

Polisen måste därför ha god förmåga att ta till sig och analysera kunskap och kunna omsätta denna kunskap i praktiskt polisarbete. Polisyrket kräver en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

 

För att ytterligare stärka kunskaperna och färdigheterna hos Polisen kommer regeringen att inleda ett arbete med att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning.

 

Det finns behov av att kunna använda civilanställd personal för uppgifter som i dag endast får utföras av polismän. I en proposition har bl.a. föreslagits att vissa befogenheter inom utredningsverksamheten ska kunna ges till civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft i början av 2015.

 

Till polisens huvuduppgifter hör att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att bekämpa brott. Polisen har dock med tiden tillförts en mängd uppgifter som i mindre utsträckning har anknytning till dessa huvuduppgifter. Det handlar t.ex. om omhändertagande av misskötta eller övergivna djur, prövningar av ansökningar om tillstånd av olika slag och att ge handräckning åt andra myndigheter. Denna typ av uppgifter påverkar i olika avseenden polisens huvuduppdrag. En utredning pågår med uppdrag att överväga om det finns arbetsuppgifter inom polisen som istället bör utföras av någon annan huvudman. Det ska särskilt övervägas om polisen kan avlastas uppgifter gällande hantering av djur. Uppdraget ska redovisas under 2015.

 

Polisens uppdrag att upprätthålla allmän ordning och säkerhet medför långtgående befogenheter att ingripa i enskildas liv. Det är därför viktigt att polisens arbete blir föremål för en rättssäker och effektiv granskning. Genom omorganisationen av polisen upphör Rikspolisstyrelsens tillsyn över polismyndigheterna.

 

Polisorganisationskommittén har föreslagit att ett fristående organ inrättas för att granska polisens verksamhet. Frågan bör dock övervägas tillsammans med frågan om tillsyn över Kriminalvårdens verksamhet. Polisorganisationskommittén har därför i uppdrag att göra en samlad bedömning av tillsynen över såväl polisens som Kriminalvårdens verksamhet.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2015.”

 

Blåljus kommentar: I propositionen talas mycket vackert om grov organiserad brottslighet, ungdomsbrott, brott i nära relationer, terrorbrott, bedrägerier, vardagsbrott, samverkan etc etc, allt områden som Polisen skall prioritera och bli bättre på. Dock skall polisen avlastas omhändertagande av djur och viss handräckning, så småningom, om någon annan är beredd att ta sig an uppgifterna utan att påkalla polishjälp för genomförandet…

 

 Tanken att Polisen skall genomföra vår omorganisation med minskade anslag, samtidigt som vi skall bli avsevärt effektivare är en chimär. Å andra sidan är det glädjande att polisutbildningen blir en högskola. Frågan är hur många om ens någon av de kommande eleverna som polismyndigheten kommer att ha råd att anställa. En annan fråga är vem som kommer att vilja ta ansvar för polisverksamheten i Sverige som Rikspolischef inom dessa ekonomiska ramar.

 

Vi påminner om vad Thomas Rolén skrev i mars 2014, där han beskrev vilka medel som krävs för att omorganisationen skulle ha en chans att bli framgångsrik:

 

"Om medel inte tillförs Polismyndigheten finns det en stor risk att den effekt av reformen som riksdagen och regeringen förväntar sig riskerar att omintetgöras, då Polismyndigheten istället kommer att ha att hantera kraftiga besparingsåtgärder." Polissamordningen kräver sammanlagt drygt två miljarder kronor, för åren 2014-2017, för att täcka prognostiserade underskott. Så här skriver myndigheten i sitt budgetunderlag, under rubriken Ekonomi:

 

"För planeringsperioden 2015-2017 finns stora utmaningar för Polismyndigheten vad avser ekonomin. För att på ett framgångsrikt sätt klara av de utmaningar den ombildade Polismyndigheten står inför måste tillskott av anslagsmedel beslutas för att finansiera den befintliga verksamheten. Samtidigt måste Polismyndigheten fortsätta det arbete som den befintliga polisorganisationen bedriver med att långsiktigt anpassa kostnaderna till anslagna och aviserade medel. Antalsmålet om 20 000 poliser bidrar till en särskild utmaning att genomföra det produktivitetsavdrag som samtliga statliga myndigheter har enligt pris- och löneomräkningssystemet och bidrar även till en begränsad flexibilitet när det gäller rekrytering av t.ex. kompletterande kompetenser.”

 

”Utifrån RPS till regeringen lämnade prognos den 21 februari 2014, behöver Polismyndigheten tillföras medel för finansiering av prognostiserat underskott med 637 miljoner kronor 2015, 589 miljoner kronor 2016 respektive 835 miljoner kronor 2017.”

SvD har gjort en grafisk uppställning över regeringens budgetsatsningar. Polisen finns inte med.

 Mer att läsa om budgeten i Polistidningen eller i Dagens Industri eller i SvD Näringsliv eller i SvD eller i Aftonbladet

I Polistidningen beskriver Polisförbundets ordförande Lena Nitz sina farhågor:

– Det är orealistiskt att tro att förväntningarna på nya polisen ska kunna infrias utan tillräckliga resurser.
– Med den här budgeten ser jag till exempel att det blir svårt att satsa på att förbättra polisens ineffektiva datasystem. Konsekvensen kan bli att administrationen för poliserna ökar ytterligare, vilket minskar deras möjligheter att förebygga och utreda brott mer effektivt.

 

Tommy Hansson 

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det