Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-05-04 11:40

Attraktiv arbetsgivare drar in på polisernas fysträning

Igår kom ju Polisförbundets undersökning om hur polisernas arbetsmiljö drabbas liksom hur allmänheten får sämre service på grund av polisbristen. Idag berättar justitieminister Morgan Johansson om planerna för fler poliser, samtidigt som polisbristen ytterligare försämrar Polismyndighetens attraktionskraft...

Morgan Johansson skriver på Twitter:



 "Så här ser polisens utvecklingsplan 2018-24 ut. För att den ska bli verklighet måste också arbetsvillkoren förbättras så att vi behåller och återrekryterar personal. Därför satsar vi nu mer på polisen än på 20 år."

Samtidigt skriver polisen Christian på Twitter:

"Polismyndigheten vill bli en attraktiv arbetsgivare och locka mängder av nya medarbetare. Då funkar det inte att behandla personalen såhär. Små saker som betyder mycket för pers men kostar lite för AG man drar in på." Christian lägger ut ett  beslut från Södermanland, som gäller för all polispersonal.


En försvarsanställd dalmas, berättar om hur Försvarsmakten ser på fysisk förmåga:

"Som jag förstår det har Poliser fysiska krav på sig
(officiella och inofficiella) för sin tjänst. Då borde rimligtvis AG tillhandahålla möjlighet till motion. Som jmf har anställda i FM krav på sig att genomföra fysisk aktivitet 3h/vecka. Friskvård är billigt i jmf med sjukvård."

Slutligen, ställer sig en polis frågande till justitieministerns framtidsvision:

"Hur får du ihop det?
Vi får in ca 1300 nya poliser per år och förlorar ca 900 (med nuvarande takt) vilket ger +400 poliser per år. Alltså kommer vi vara ca 22' (max 23') poliser år 2024. Inte 26'-27' som du låter påskina enligt grafen.

Blåljus kan uppskatta Twitter ibland, det kan göra sambanden ganska tydliga. Och, som Polisförbundets ordförande Lena Nitz säger apropå Polisförbundets undersökning:

– Alltför många poliser lämnar yrket i förtid för bättre löner och bättre arbetsförhållanden i andra branscher. Kommer vi inte tillrätta med polisers dåliga arbetsvillkor kommer avhoppen fortsätta. Höjda löner krävs också för att locka tillbaka poliser till yrket och för att fylla platserna på utbildningen med lämpliga sökande.


Även GöteborgsPosten tar upp undersökningens resultat, och skriver bland annat att antalet poliser som väljer att lämna yrket i förtid har ökat de senaste åren och förra året låg siffran på 454 poliser, jämfört med 161 år 2011. (251 var mellan 40 och 60 år och 203 var yngre än 40 år.)

 

Det ligger givetvis många faktorer bakom det, fortsätter tidningen. Stressen i sig, övertiden som sliter, bristen på karriärmöjligheter och kanske även den omorganisering av polisen som skedde år 2015. Faktorer som också gör att yrket lockar färre att studera till det.

 

Katharina von Sydow, ordförande i Förbundsregion Väst ser allvarligt på det faktum att man numera inte fyller platserna till Polishögskolan.

- Det är lika många som söker, men färre klarar kraven. Och det har ju att göra med att lönen är för låg, utvecklingsmöjligheterna är små och utsattheten för hot och våld har ökat, säger hon till GP.

 

Därför ser Polisförbundet att lösningen måste handla om högre löner och att se till att administrativ personal kan avlasta så att poliserna kan fokusera mer på det polisiära arbetet. 

 

Erik Nord, polischef i Storgöteborg, känner igen sig i den bild som rapporten målar upp, men är ändå optimistisk, säger han till GP.

 

- Vi får många positiva signaler från politikerna just nu. Jag tror det har att göra med siffrorna från OECD, som visar att exempelvis antalet lärare, sjuksköterskor och läkare per invånare alla ligger över genomsnittet, medan vi har betydligt färre poliser.

 

Att Sverige har klarat sig med låga siffror tror Nord beror mycket på att vi länge varit en relativt isolerad del av Europa.

- Men nu i globaliseringen behöver vi vara fler. Idag har vi omkring 1 450 tjänster i Storgöteborg och jag tror vi skulle behöva öka den siffran med i runda slängar 400 -500 tjänster. Men sedan tror jag att vi skulle klara oss rätt bra, avslutar Erik Nord.


Även Smålandsposten tar upp poliskrisen och Polisförbundets undersökning, kopplat till dess politiska dimensioner i en artikel som avslutas med orden:

"Poliskrisen har en politisk dimension. Den rödgröna regeringen var för sen med att följa upp Alliansregeringens satsning för att öka antalet poliser i landet. Man visade frågan litet intresse innan krisen var ett faktum. Ett polisfackförbund som signalerar att polisen kan komma att bli sämre på att bemöta medborgarna är en mardröm för den rödgröna regeringen. Längre ut på den politiska vänsterkanten finns nämligen aktörer som utmålar polisen som ett hot mot människor, framför allt i utanförskapsområden."

Tommy Hansson
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994