Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-05-29 12:50

Åklagare skulle få fart på polisens utredningsbalans

Regeringen beslutade i början av 2017 att placera ut ett antal åklagare som förundersökningsledare hos flertalet polisregioner, för att på det sättet komma tillrätta med de så kallade balanserna. Resultatet blev inte riktigt det förväntade - eller det av regeringen förväntade...

Det är Dagens Juridik som berättar om utvärderingen som lämnats till regeringen. Den  visar bland annat att något mer rejält och bestående trendbrott avseende effektiviteten och genomströmningen av  inte tycks ha skett.

En positiv effekt av försöket är att åklagarna på en del håll bidragit med sina kunskaper vid utbildningar av utredare, vilket höjt kompetensen. Det verkar även ha lett till en ökad ömsesidig förståelse i rättskedjan, några åklagare beskrev att de nu förstått att polisens resurser är ändliga. I några fall fanns det ingen utredningsgrupp för den typen av ärenden som åklagaren skulle leda, i andra fall kunde gruppen vara så reducerad att det varit svårt att få verksamheten att fungera. En åklagare beskrev hur hon utarbetat en arbetsmodell för en arbetsgrupp om åtta utredare. I verkligheten fick hon disponera två utredare, vilket gjorde det svårt att tillämpa modellen. Personalbristen kunde även leda till att åklagarna fick för lite att göra...

Åklagarna noterade att de poliser som var tänkta att arbeta med mängdbrott, togs i anspråk för utredningar mot frihetsberövade och grov brottslighet. Åklagarna listade faktorer för att få mängdbrotten att bli bättre utredda:

  • Fler erfarna utredare i mängdbrottsgrupperna
  • Färre administativa sysslor för förundersökningsledarna 
  • Freda mängdbrottsgrupperna från andra arbetsuppgifter
  • Fler och regelbundnare ärenderevisioner
  • Mer förundersökningsbegränsningar
  • Snabbspår för enkla mängdbrottsärenden
  • Mer och bättre initiala utredningsåtgärder
Blåljus anar att mycket av det som fallerat under försöket, handlar om den resursbrist som råder inom svensk polis. Om det finns en rejäl numerär poliser i yttre tjänst blir det bättre förstahandsåtgärder gjorda. Om det finns tillräckligt med poliser på grova brott eller jourrotlar, behöver inte mängdbrottsutredare förstärka. Och så vidare. Och visst har vi förståelse för att åklagarna vill ha bättre administrativt stöd än dagens förundersökningsledare eller andra poliser i allmänhet har. Så låt oss hoppas att rapporten kan ge oss åtminstone det;
Polisförbundet har föreslagit turlagssekreterare för poliserna i yttre tjänst, men det behövs så klart motsvarande stöd även på utredningsenheter.
Läs hela slutredovisningen här.
Tommy Hansson
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994