Publicerat 2020-01-03 09:40

2020 börjar med polisfrågor på ledarsidorna

Blåljus har noterat att polisen alltid är intressant att skriva om, och flera media har noterat ett aningen irriterat tonfall i en officiell kanal för Polismyndigheten. Dessutom innehållande ett visst missförstånd, avseende lagrådets roll i lagstiftningsarbetet. Men Caroline Dahlman i Kristianstadsbladet funderar på sin ledarsida över vad den nya lagen om Blåljussabotage egentligen får för konsekvenser...

Hon noterar vad regeringsföreträdare vid presentation av lagen om Blåljussabotage sade när lagen presenterades på Södertörns Polishögskola:

"Angriper man poliser under utryckning ska man veta att man riskerar många år i fängelse, sa Mikael Damberg (S) bestämt. ”Samhället måste se strängt på sådan typ av kriminalitet”, sa justitieminister Morgan Johansson (S).

Många hajade till över regeringens tuffa tag. ”Grova angrepp på blåljuspersonal kan ge livstid”, skrev Aftonbladet. Men var det mer än kaxigt snack?"


Dahlman beskriver svenska domstolars praxis att regelmässigt lägga sig i nedre delen av straffskalorna, och frågar sig vad som i verkligheten skulle kunna ge livstids fängelse för Blåljussabotage... Hon noterar även att till skillnad från Polisförbundets remissyttrande har regeringen i förarbetena öppnat för andra påföljder än fängelse, vilket domstolarna lär ta till sig.


Nu funderar Dahlman på om Rikspolischefen blivit lurad, när han uppfattat att regeringen tagit hans och polisernas oro på allvar. Hur poliser och brandmän känner när de synar bluffen kan vi bara sorgset spekulera kring, avslutar hon sin artikel...


Blåljus kommer så klart att syna praxis när domarna börjar strömma in.


I Länstidningen Södertälje skriver Max Eskilsson en ledare om möjligheten att bli 10000 fler polisanställda, varav flertalet poliser. Han noterar vårterminens tomma platser på Polishögskolorna och påpekar att söktrycket i sig visserligen är rekordhögt men kraven för att antas är, med all rätt, höga.


Det visar att polisyrket inte ses som tillräckligt attraktivt för de verkligt kvalificerade. Det innebär en rekryteringsutmaning som Eskilsson har två förslag för att klara av:


"• För det första måste polisanställda få bättre betalt. I dagsläget ligger den genomsnittliga polislönen på drygt 33 000 kronor i månaden och ingångslönen ligger inte sällan kring 25 000. Om vi i Sverige verkligen menar allvar med att satsa på välfärdens hårda kärna måste det risktagande som polisyrket ofta innebär löna sig betydligt bättre i plånboken. Inte minst borde en kraftig löneökning riktas mot poliser i lokala miljöer. Som Expressens ledarsida uppmärksammade under förra året kan det i snitt skilja över 20 procent i grundlön mellan anställda på nationella avdelningar och regionala enheter.

 

• För det andra måste statusen på utbildningen höjas. Moderaternas förslag om betald polisutbildning är i sammanhanget intressant. Upplägget som partiet presenterat skulle innebära att avskrivningar av studielånen börjar göras när personen väl blivit yrkesverksam. Det vore ett tydligt incitament att söka sig till polisbanan. Dessutom vore det en viktig signal om hur högt polisernas funktion i samhället faktiskt värderas."

 

Blåljus suger gärna lite extra på slutorden i ledaren:

 

"I slutändan vinner hela samhället på en uppvärdering av det viktiga och riskfyllda polisyrket."


Tommy Hansson


Tillägg; SvD har snappat upp en text från Polistidningen, som även Blåljus noterat tidigare. En högst läsvärd text, som mer än antyder att många problem hade kunnat lösas om man lyssnat på erfarna poliser i tid.

 

 

 
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA













wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994