Historiska glimtar - det hände just idag
Den 1 februari 1713 utspelades ”Kalabaliken i Bender”. Bender, på ryska Bendery och rumänska Tighina är en industristad i södra Moldavien vid floden Nistru (Dnestr). Staden. är en järnvägsknut med industri som tillverkar elektroteknisk utrustning och livsmedel. Bender var i turkiska händer 1484 – 1812. Där försvarade sig Karl XII med ett 50-tal man mot ca 10 000 turkar och tatarer som uppenbarligen inte helhjärtat gick in för uppgiften. Den turkiska regeringen hade tröttnat på att ge fristad åt kungen, som efter slaget vid Poltava flytt till Turkiet och från 1711 hade sitt befästa läger i byn Varnitsa utanför Bender. Att Karl XII satte sig till motvärn mot den väldiga övermakten får ses som en desperat utväg. När det s k Kungshuset skjutits i brand och kungen tvingats därifrån, skyddad av livdrabanterna Axel Roos och Olov Åberg, blev han sårad, övermannad och tillfångatagen. Följden av "kalabaliken" blev att Karl XII:s inflytande i Turkiet upphörde.
Den 2 februari är kyndelsmässodagen (ombildning av latinets ”missa candelarum”, ”ljusmässa” (av candela ”ljus”) i anslutning till svenskt dialektalt ”kyndel, bloss”. Kyndelsmäss är en festdag i kyrkoåret ägnad minnet av hur Maria 40 dagar efter födelsen bar fram Jesus i templet. Den uppkom på 300-talet. I den moderna Svenska kyrkan firas den närmast följande söndag. Dagens ljusprocession har givit upphov till namnet kyndelsmässodagen. Särskilt i sydvästra Sverige har den firats som "lillejul".
Den 3 februari 1939 sattes den första stridsgruppen ur den Svenska frivilligkåren in i strider nordöst om Rovaniemi i norra Finland. Kårchef blev generalmajor Ernst Linder, veteran från finska inbördeskriget. Linder övertog 25 februari ansvaret för hela norra Finland. Utöver tre finska bataljoner förfogade han över Frivilligkåren med två stridsgrupper jämte specialförband. Mot Linder stod en sovjetisk armé om minst tre divisioner, bara i Salla nio bataljoner mot de fem finska och svenska. Totalt var 8 260 svenskar (varav 469 yrkesbefäl) och 727 norrmän engagerade. 33 stupade (två norrmän), av dem sex officerare, varav tre flygare. Tio av de stupade föll sista dygnet. Några blev krigsfångar.
Den 4 februari 1740 föddes Carl Michael Bellman. Han skulle med tiden bli skald och den svenska visans förgrundsgestalt. Han växte upp på Söder i Stockholm vid den gata som i dag bär hans namn. Fadern, Johan Arendt Bellman, var ämbetsman, och modern, Catharina Hermonia, dotter till kyrkoherden i hemförsamlingen Maria. Den unge Bellman. fick god utbildning av informatorer i hemmet med huvudvikten lagd vid språk och litterära övningar. Bellmans enkla visa Gustafs Skål eldade sinnena under Gustav III:s statskupp 1772 och nådde kungens öron. Därmed var skaldens lyckagjord. Bellman engagerades sporadiskt i fortsättningen som det gustavianska enväldets folkliga språkrör för politisk bearbetning. Han blev också underhållare vid hovet. Av stor betydelse för kungen blev den spontana produktion av visor, dikter och ordenstal i vilka Bellman livet ut hyllade Gustav III som landsfader och hjälte. För Bellmans del resulterade det i kungligt stöd. Han fick en pension ur kungens handkassa, hovsekreterares titel och fr o m 1776 en avlönad men i stort sett tjänstefri befattning vid Nummerlotteriet. Bilden visar ännu bevarade Urvädersgränd 3 där Bellman bodde i vindskupan på gaveln. Här skrev han flertalet av Bellmans epistlar på 1770-talet
Den 5 februari 1999 vann Pernilla Wiberg VM-guld i alpin kombination iamerikanska Vail. Pernilla Wiberg tog guld i VM 1991 (storslalom), 1996 (slalom och alpin kombination) och som sagt 1999 (alpin kombination) samt i OS 1992 (storslalom) och 1994 (alpin kombination), dessutom OS-silver 1998 och VM-brons 1997 (störtlopp) samt VM-silver 1999 (slalom). Hon var främsta svenska deltagare i OS både 1992 och 1994. Hon vann världscupen sammanlagt säsongen 1996/97, var tvåa 1993/94 och tog 24 segrar i deltävlingar (14 i slalom, tre i super-G, tre i kombination, två i storslalom och två i störtlopp) 1991–99. Hon tilldelades 1991 Svenska Dagbladets guldmedalj (Bragdguldet).
Den 6 februari 1914 uppvaktade bondetåget, en nationell demonstration av omkring 30 000 bönder och andra intresserade, Gustaf V på Stockholms slott. Bondetåget var ett uttryck för det konservativa missnöjet med ministären Staaffs försiktiga försvarspolitik. I det s.k. borggårdstalet instämde kungen i böndernas krav på ett omedelbart avgörande av försvarsfrågan, vilket ledde till en brytning med Karl Staaff och regeringen, den s k borggårdskrisen. Deltagarna kom från hela landet. Bondetåget bidrog 1914 till högerns valframgångar men var samtidigt tecken på en begynnande bonderörelse, och på årsdagen av demonstrationen bildades ett agrart intresseparti, Jordbrukarnas Riksförbund. Motdemonstrationen av Stockholms arbetare under ledning av Hjalmar Branting samlade närmare 50 000 deltagare. Arbetartåget uppvaktade Staaff och uttalade sitt stöd för regeringen.
Den 7 februari 1933 skickade Hermann Göring ett hotfullt telegram till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, GHT, sedan Torgny Segerstedt skrivit en kritisk artikel om Adolf Hitler. Segerstedt torde ha uppfattat hoten som en komplimang och ett bevis på att han definitivt var på rätt spår. Han fortsatte fram till och under andra världskriget att gissla nazismen och andra odemokratiska rörelser. Det orsakade mycken förtret inom regeringskansliet som ville hålla tyskarna på gott humör för att undvika att Sverige drogs in i kriget. Ett flertal tvångsåtgärder vidtogs mot GHT vilket inte påverkade Segerstedt som fortsatte att skriva sin mening.
Den 2 februari är kyndelsmässodagen (ombildning av latinets ”missa candelarum”, ”ljusmässa” (av candela ”ljus”) i anslutning till svenskt dialektalt ”kyndel, bloss”. Kyndelsmäss är en festdag i kyrkoåret ägnad minnet av hur Maria 40 dagar efter födelsen bar fram Jesus i templet. Den uppkom på 300-talet. I den moderna Svenska kyrkan firas den närmast följande söndag. Dagens ljusprocession har givit upphov till namnet kyndelsmässodagen. Särskilt i sydvästra Sverige har den firats som "lillejul".
Den 3 februari 1939 sattes den första stridsgruppen ur den Svenska frivilligkåren in i strider nordöst om Rovaniemi i norra Finland. Kårchef blev generalmajor Ernst Linder, veteran från finska inbördeskriget. Linder övertog 25 februari ansvaret för hela norra Finland. Utöver tre finska bataljoner förfogade han över Frivilligkåren med två stridsgrupper jämte specialförband. Mot Linder stod en sovjetisk armé om minst tre divisioner, bara i Salla nio bataljoner mot de fem finska och svenska. Totalt var 8 260 svenskar (varav 469 yrkesbefäl) och 727 norrmän engagerade. 33 stupade (två norrmän), av dem sex officerare, varav tre flygare. Tio av de stupade föll sista dygnet. Några blev krigsfångar. Den 4 februari 1740 föddes Carl Michael Bellman. Han skulle med tiden bli skald och den svenska visans förgrundsgestalt. Han växte upp på Söder i Stockholm vid den gata som i dag bär hans namn. Fadern, Johan Arendt Bellman, var ämbetsman, och modern, Catharina Hermonia, dotter till kyrkoherden i hemförsamlingen Maria. Den unge Bellman. fick god utbildning av informatorer i hemmet med huvudvikten lagd vid språk och litterära övningar. Bellmans enkla visa Gustafs Skål eldade sinnena under Gustav III:s statskupp 1772 och nådde kungens öron. Därmed var skaldens lycka
gjord. Bellman engagerades sporadiskt i fortsättningen som det gustavianska enväldets folkliga språkrör för politisk bearbetning. Han blev också underhållare vid hovet. Av stor betydelse för kungen blev den spontana produktion av visor, dikter och ordenstal i vilka Bellman livet ut hyllade Gustav III som landsfader och hjälte. För Bellmans del resulterade det i kungligt stöd. Han fick en pension ur kungens handkassa, hovsekreterares titel och fr o m 1776 en avlönad men i stort sett tjänstefri befattning vid Nummerlotteriet. Bilden visar ännu bevarade Urvädersgränd 3 där Bellman bodde i vindskupan på gaveln. Här skrev han flertalet av Bellmans epistlar på 1770-taletDen 5 februari 1999 vann Pernilla Wiberg VM-guld i alpin kombination i
amerikanska Vail. Pernilla Wiberg tog guld i VM 1991 (storslalom), 1996 (slalom och alpin kombination) och som sagt 1999 (alpin kombination) samt i OS 1992 (storslalom) och 1994 (alpin kombination), dessutom OS-silver 1998 och VM-brons 1997 (störtlopp) samt VM-silver 1999 (slalom). Hon var främsta svenska deltagare i OS både 1992 och 1994. Hon vann världscupen sammanlagt säsongen 1996/97, var tvåa 1993/94 och tog 24 segrar i deltävlingar (14 i slalom, tre i super-G, tre i kombination, två i storslalom och två i störtlopp) 1991–99. Hon tilldelades 1991 Svenska Dagbladets guldmedalj (Bragdguldet). Den 6 februari 1914 uppvaktade bondetåget, en nationell demonstration av omkring 30 000 bönder och andra intresserade, Gustaf V på Stockholms slott. Bondetåget var ett uttryck för det konservativa missnöjet med ministären Staaffs försiktiga försvarspolitik. I det s.k. borggårdstalet instämde kungen i böndernas krav på ett omedelbart avgörande av försvarsfrågan, vilket ledde till en brytning med Karl Staaff och regeringen, den s k borggårdskrisen. Deltagarna kom från hela landet. Bondetåget bidrog 1914 till högerns valframgångar men var samtidigt tecken på en begynnande bonderörelse, och på årsdagen av demonstrationen bildades ett agrart intresseparti, Jordbrukarnas Riksförbund. Motdemonstrationen av Stockholms arbetare under ledning av Hjalmar Branting samlade närmare 50 000 deltagare. Arbetartåget uppvaktade Staaff och uttalade sitt stöd för regeringen.
Den 7 februari 1933 skickade Hermann Göring ett hotfullt telegram till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, GHT, sedan Torgny Segerstedt skrivit en kritisk artikel om Adolf Hitler. Segerstedt torde ha uppfattat hoten som en komplimang och ett bevis på att han definitivt var på rätt spår. Han fortsatte fram till och under andra världskriget att gissla nazismen och andra odemokratiska rörelser. Det orsakade mycken förtret inom regeringskansliet som ville hålla tyskarna på gott humör för att undvika att Sverige drogs in i kriget. Ett flertal tvångsåtgärder vidtogs mot GHT vilket inte påverkade Segerstedt som fortsatte att skriva sin mening.