Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-11-26 00:30

Det hände just idag i världshistorien

perioden 26 november till 2 december:

 

Världens första spårväg gick bl a genom Harlem

Den 26 november 1832 invigdes i New York den första sektionen av det som allmänt betraktas som den första spårvägslinjen i världen. Den var förstås häst- och muldragen och löpte på nedre Manhattan utefter Prince Street och vek av norrut på den breda gatan Bowery upp till 14de gatan. Prince Street hittar man i dag ungefär i höjd med dagens Holland Tunnel. Fram till 1852 byggdes spårvägslinjen ut norrut i ett antal etapper bl a genom Harlem. KURIOSA: Det finns en tidigare ”spårväg” i världen - The Swansea and Mumbles Railway i Wales invigd 1807. Den tog ibland passagerare men användes huvudsakligen för gods och därmed anses New York-linjen för passagerare oftast som den första riktiga spårvägen.


145 kom 1967

Den 27 november 1967 presenterade Volvo kombimodellen i 140-serien (bilden). Den benämndes 145 och kom i produktion 1968. Motoralternativen B18A och B18B erbjöds. 140-serien tillverkades till 1974.

 

 

Norge röstade nej till EU

28 november 1994 röstade Norge nej till medlemskap i EU. Resultatet blev att 52,2 % röstade mot norskt medlemskap medan 47,8 % röstad för. I Oslo, Akershus, Østfold, Vestfold och Buskerud röstade majoriteten för medlemskap. I alla andra fylken röstade majoriteten emot. Valdeltagandet var 89 %.

 

Svensk tennis i topp

Den 29 november 1997 vann Sverige sin sjätte Davis Cup-titel i tennis på Scandinavium I Göteborg genom att slå USA med 5 – 0.

 

Finsk sisu avskräckte Stalin – avstod från att ockupera hela Finland

Vinterkriget 1939-40 utkämpades sedan Sovjetunionen den 30 november 1939 anfallit Finland. Finlands sega motstånd blev känt långt utanför landets gränser. Men den 13 mars 1940 tvingades ändå vår östliga granne att gå med på fred och göra landavträdelser (10 procent av sin yta), bland annat Karelska näset. Namnet på kriget kommer av att det utkämpades i hård vintermiljö där de finska och i någon mån också de svenska frivilligsoldaternas vintervana och utrustning var av avgörande betydelse. Sovjetunionen var överlägset Finland både till numerär, beväpning och utrustning. Finlands försvarsmakt bestod i det första skedet av 200 000 man, 32 stridsvagnar och 119 flygplan medan Röda armén anföll med 460 000 man, 1 500 stridsvagnar och 1 000 flygplan. Krigsvintern 1939-40 var en av de kallaste som uppmätts i Finland. Det var hela tiden minusgrader och ofta låg temperaturen mellan -20 och -40 °C. Kallaste uppmätta temperaturen var -47 °C. De finska och i någon mån svenska soldaternas förmåga att med sisu, små resurser och skicklig taktik nedkämpa mångdubbelt större ryska förband väckte stor beundran på många håll i världen. Säkert fick de finska truppernas insatser (bilden) betydelse för Stalins beslut att avstå från sin uttänkta och långt gångna plan att ockupera hela Finlands territorium efter krigsslutet och förslava landet som han gjorde med baltstaterna.

 

Hotad julbock

Den 1 december 1966 sattes den första stora julbocken på plats i centrala Gävle och blev med tiden en välkänd symbol för staden vilket tråkigt nog förstärktes av att de flesta bockarna genom åren sattes i brand. Det drabbade även den första som tändes på under nyårsnatten. Gärningsmannen greps och åtalades för grov skadegörelse. Under åren 1966 till 2016 har 14 bockar överlevt utan att ha angripits eller efter att ha klarat misslyckades försök till förstörelse. Ett försök att få eld 2006 (bilden) misslyckades då bocken impregnerats. Mordbrännarna kom bara åt ett av banden. 

 

Listid för Mijailović - Anna Lindhs mördare

Den 2 december 2004 dömdes Mijailo Mijailović av Högsta Domstolen till livstids fängelse för mordet på Anna Lindh. Mordet skedde 10 september 2003 på varuhuset NK i Stockholm. Mellan 16.13 och 16.14 överfölls hon av en ung man (på bild från NK:s övervakningskamera) som upprepade gånger högg henne med en kniv i buken. Vid 17-tiden inleddes en operation på Karolinska i Solna. Anna Lindh visade sig vara mycket allvarligt skadad. Runt 4-tiden på natten inträffade en hastig försämring på grund av blödningschock. Anna Lindhs liv gick nu inte att rädda utan hon dog klockan 05:29. Anna Lindh var då en av Socialdemokraternas ledande politiker och hade ingått i Sveriges regering sedan 1994. Sedan 1998 var hon utrikesminister. Först kom en man i 35-årsåldern att bli misstänkt. Men han kunde avföras sedan tekniska spår uteslutit honom som gärningsman. Utredningen fortsatte och kom efter ett tag att koncentreras mot Mijailo Mijailović som av flera personer utpekades som möjlig gärningsman. Mijailović greps 24 september sedan polisen fåt ett svar från ett laboratorium i engelska Birmingham som band honom vid gärningen. Han nekade först men erkände i början av 2004. Rättsprocessen avslutades slutgiltigt efter livstidsdomen i Högsta Domstolen.

 

 


Red: Claes Cassel
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det