Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-12-24 00:10

Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 31 december:

 

En jorduppgång sedd från bana runt månen

På julafton den 24 december 1968 fotograferade astronauten William Anders jorden (bilden) från en omloppsbana runt månen. Bilden blev internationellt känd och fick namnet Jorduppgång (Earthrise). Det här skedde under det historiska Apollo 8-uppdraget som innabar den första bemannade färden till månen. Apollo 8 och William Anders landade aldrig på månen – det gjorde som bekant månlandaren som utgick från Apollo 8. Inom parantes går det inte att se en jorduppgång från månen. Den har ju alltid samma sida vänd mot jorden. Jorden tycks med andra ord stå stilla på månhimlen.

 

Vapen las ner på första världskrigets första Juldag

Nästa Juldag firades med kraftigt bombardemang

Den 25 december 1914 inträffade under första världskriget en märklig och senare mycket omskriven händelse på Västfronten. Tyska trupper å ena sidan och franska och brittiska å andra sidan la spontant ner sina vapen på juldagen under ett tillfälligt vapenstillestånd som lite osakligt fått namnet ”Julfreden”. Tyska förband började tända ljus och dekorera julgranar. De olika ländernas soldater sjöng julpsalmer. Mindre grupper gav sig ut i ingenmansland och julgåvor byttes. De högre befälen blev bestörta och hotade straffa de avvikare som inte dödat fiendens soldater. Året efter beordrades bombardemang under julen för att kriget inte skulle störas av spontana vapennedläggelser. Såvitt känt finns inga äkta fotografier från händelsen 1914 men åtskilliga som påstås vara autentiska. Vi får nöja oss med brittiska mediers rapportering i efterhand (bilden).


Den såvitt känt dödligaste jordbävningen hittills

Den 26 december 2004 inträffade en jordbävning i Indiska oceanen som ledde till väldiga tsunamivågor (bilden) som krävde uppskattningsvis 300 000 liv och beräknas ha gjort fem miljoner människor hemlösa. Skalvet uppmättes till 9,1–9,3 på momentmagnitudskalan vilket gör det till det tredje kraftigaste kända och därtill det dödligaste jordskalvet någonsin. Bland de många dödsoffren fanns även tusentals västerländska turister. Sverige var med 543 dödsoffer varav ett stort antal barn och cirka 1500 skadade troligen det hårdast drabbade landet utanför Asien men även bland många andra europeiska nationaliteter krävde katastrofen hundratals offer. Bland er som läser dessa rader finns säkert poliser som var med bl a på Arlanda och tog emot de återvändande och där upplevde några av era kanske svåraste stunder i yrket i mötena med de drabbade. Många av de hemvändande bar på fruktansvärda upplevelser.

 

Is slog ut motorerna på SAS-plan

Scandinavian Airlines Flight 751 var en flygning som startade från Arlanda på morgonen den 27 december 1991 med SAS-flygplan Dana Viking. Destinationen var Warszawa, via Köpenhamn. Efter 25 sekunders flygning började den ena motorn att "pumpa" och efter drygt en minuts flygning hade båda motorerna havererat. Orsaken var att en beläggning av klar-is på ovansidan av vingarna bröts sönder och for in i motorerna. Efter ett par minuters kontrollerad glidflygning landades planet på ett öppet fält i skogen. Flygplanskroppen bröts i tre delar (bilden) vid landningen men ingen brand utbröt och samtliga 129 ombord överlevde. Ett fåtal personer fick mer eller mindre svåra skador. Den svårast skadade passageraren blev rullstolsburen för livet.

 

Första tågen Nynäshamn-Stockholm tog två och en halv timme

Den 28 december 1901 var det premiär för tågtrafiken på Nynäsbanan mellan Älvsjö och Nynäshamn. Från 1 oktober 1909 fortsatte tågen till Stockholm C på Västra stambanan. År 1901 var restiden Älvsjö–Handen 56 minuter. Till Nynäshamn tog det 2 timmar och 21 minuter. Idag är restiden med pendeln Stockholm C–Handen 27 minuter och Stockholm C–Nynäshamn 69 minuter. Bilden är tagen på Nynäshamns station vid  Stockholm - Nynäs Järnväg, SNJ, under 1920-talet. Den visar SNJ lok nummer 7 med persontåg. Loket var byggt av Motala Verkstad 1910. Det skrotades 1954.

 

Václav Havel gick från fängelse till presidentämbetet

Den 29 december 1989 blev Václav Havel president i Tjeckoslovakien. Havel var Tjeckoslovakiens president 1989-1992 och Tjeckiens president 1993-2003. Hans intresse för politik hade väckts under Pragvåren 1968. Han lyssnade i hemlighet på Radio Free Europe och andra radiostationer i väst. Under 1970- och 1980-talen fängslades Havel ofta för sina politiska åsikter. Bland annat satt han i fängelse 1978–1981. 1989 svepte reformvindar över Östeuropa och Havel blev en frontfigur för oppositionen inom rörelsen Medborgarforum som samlade medlemmar alltifrån reformerade kommunister till traditionella nationalister. Medborgarforum utsåg Havel till sin politiska ledare. Den 17 november 1989 störtades den kommunistiska regimen i den oblodiga Sammetsrevolutionen. Havel valdes som sagt 1989 till Tjeckoslovakiens första demokratiskt valda president sedan 1946. 1990 fick Medborgarforum strax över 80 procent av rösterna i valet till parlamentet. Havel fick under sitt politiska liv en lång rad internationella utmärkelser och priser för sin kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. På bilden hyllas han av folkmassor i centrala Prag några dagar innan han tillträdde som president.

 

Teaterdirektörer höll för öronen när Glada änkan spelades

Den 30 december 1905 hade operetten Glada änkan (på tyska Die lustige Witwe) urpremiär i Wien. Den är en operett i tre akter av Franz Lehár (musik) och Victor Léon och Leo Stein (libretton). Glada änkan hade det inte lätt i starten. Franz Lehár berättade själv att när musiken provspelades för teaterdirektörerna i Wien for de upp, höll för öronen och hävdade att detta inte var musik. Efter en del bråk sattes operetten ändå upp men gjorde inte succé i Wien. Det var när den spelades i Berlin som publiken strömmade till och Glada änkan började sitt segertåg över Europa och Amerika. I London kom den upp 1907 och framfördes där 728 gånger. Samma år gick den 242 gånger i New York och i t ex Buenos Aires spelades den på fem teatrar samtidigt och på fem olika språk. Till Stockholm kom den 1907 och gick då upp på Oscarsteatern med 178 föreställningar i följd. Senare gavs den på Oscarsteatern 1909, 1912, 1918, 1923, 1937, 1954 och 1984-85. Exempel på berömda svenska uppsättningar är Ingmar Bergmans på Malmö stadsteater med Per Grundén och Gaby Stenberg som greve Danilo respektive Hanna Glawari (1954) och Mimi Pollaks uppsättning på Oscarsteatern (1967) där Jarl Kulle och Berit Carlberg spelade i huvudrollerna samt Gösta Ekman d.ä:s på Stockholms konserthus (1931) med honom själv och Zarah Leander som greven och änkan.

Bilden: Reklam för en uppsättning på Operan nyligen med Henrik Dorsin (även manus) och Elin Rombo i ledande roller. Den visades också på storbild på biografer runt om i Sverige.

 

Högsröstade reportrar spred tidiga TT-nyheter med megafon

Den 31 december 1995 sände Sveriges radio TT-nyheter (TT – Tidningarnas Telegrambyrå) för sista gången. Lite symboliskt att det hände just när den digitala nyhetsförmedlingen var på mycket god väg att för gott ta över stafettpinnen från ”gammelmedia”. För att riktigt stryka under det här kan det passa med en ögonblicksbild från TT:s första överföring av nyheter 1922: Telegrammet lästes med hög röst in i en telefonlur med extra stor, megafonliknande muntratt och togs emot av en stenograf på tidningen i andra änden. När stenografen på den tidningen hade uppfattat hela telegrammet ringdes nästa tidning upp o s v. Ungefär tio år senare kom teleprintern och nyheterna rullade ut på en lång, gul perforerad remsa. Den kunde listigt nog läsas av sättmaskiner av fabrikatet Linotype som producerade texter på metallfot för dåtida tryckning. Under 1960-talet kom så de första datorerna. Idag är som bekant en stor del av journalistiken och nyhetsrapporteringen beroende av modern, digital teknologi. Men TT finns kvar och har en stor del av svenska medier som nyhets- och bildkunder. Bilden: MC-bud redo att köra ut TT-nyheter på 1930-talet. Förstorar man bilden ser man att det står "Tidningarnas Telegrambyrå" på små skyltar bl a på en del framstänkskärmar.


 

Alla läsare av denna spalt tillönskas

en God Jul, en God Fortsättning

och ett Gott Nytt År!






 


Red: Claes Cassel

 

  
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det