Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-10-08 00:30

Det hände just idag i historien under perioden 8 – 14 oktober:

 

Svåra säkerhetsbrister bakom dödlig olycka på Linateflygplatsen i Milano

Klockan 08.10.21 den 8 oktober 2001 lämnade noshjulet på SAS plan SE-DMA, en McDonnel Douglas MD-87, med 110 personer ombord, rullbanan på Milano-Linate flygplatsen i Milano i en hastighet av 270 km/tim. Man bedömer att piloterna i det ögonblicket troligen hann se en skymt av ett privatplan, en Cessna Citation II med fyra personer, mitt framför sig på rullbanan i den täta dimman med bara ca 50 m sikt. Nästan i samma ögonblick kolliderade de två planen. Högervingen på MD-87:an fick skador på framkanten, högra landningshjulet slets av och skadade klaffarna. Det träffade den högra motorn som slets av. Piloterna på trafikplanet försökte kompensera motorbortfallet genom att successivt föra fram motorreglagen. Flygplanet var i luften under totalt tolv sekunder med en maxhöjd på elva meter. Den vänstra motorn tappade mycket dragkraft på grund av att spillror hade sugits in. Planet kunde inte flygas utan slog i marken. Vid markkontakten aktiverade piloterna motorreverseringen och försökte få maximal bromsverkan på den kvarvarande motorn och även bromsarna på vänster hjul. Planet gled över gräset efter rullbanan och havererade i sidled in i en bagagehanteringsbyggnad 460 meter bortom rullbanans. Huset rasade delvis. Alla i trafikplanet och Cessnan omkom liksom fyra personer i den raserade byggnaden. Olyckan orsakades av bristande uppmärksamhet från Cessnapilotens sida, av flera allvarliga fel från flygledarna men också av ödesdigra brister i Linates säkerhet som ansvariga underlåtit att åtgärda. Så t ex hade markradarn som kunde givit flygledarna möjlighet att se Cessnas felmanöver varit ur funktion en längre tid. Ett antal flygledare och högre ansvariga åtalades och dömdes som mest till åtta års fängelse. Bilden visar det aktuella planet som senare kraschade vid Linate.

 

Gustav III direkt inblandad i svensk slavhandel

Den 9 oktober 1847 avskaffades slaveriet i Sverige. De sista slavarna på svenskt territorium, totalt 595 personer i den svenska kolonin Saint-Barthélemy, blev friköpta. Svensk slavhandel har en delvis mörk historia. I vikingatid var den vanlig och många vikingar tjänade bra på den. Under äldre medeltid hade kristendomen fått så pass ordentligt fäste i landet att kung Magnus Eriksson år 1335 förbjöd slaveriet. Frigivande av slavar ansågs vara en gärning som behagade Gud. Till det kom det faktum att Sverige, tillsammans med Norge och Island, skiljde sig från övriga Europa på så sätt att livegenskap aldrig förekom i de länderna. Inom Sverige fanns ingen marknad för slavhandel. Den togs upp igen när Sverige skaffade sig handelsstationer i afrikanska Ghana (Cabo Corso) år 1650 och på svenska kolonin Saint-Barthélemy i Karibien år 1784. Vid det senare tillfället tecknades avtal om slavhandel med England och Nederländerna. Kung Gustav III gav Västindiska kompaniet rättighet att köpa slavar i Västafrika och använda ön Saint-Barthélemy som tullfri hamn för vidare export. Dessa slavar fraktades med skepp med hissad svensk örlogsflagg ända fram till den dag slaveriet slutligt avskaffades i Sverige.

 

Här blev det stopp för muslimsk erövring av Europa

Den 10 oktober 732 är ett datum värt att minnas. Då segrade de franska merovingerna under Karl Martell ”Hammaren”, 686 – 741, över en muslimsk här vid Tours nära Loire-floden i västliga centrala Frankrike (kallas ibland även "slaget vid Poitiers"). Segern har länge betraktats som avslutningen på den muslimska expansionen norrut i Europa nerifrån Afrika och Spanien. Den inleddes när morer, berber som precis konverterat till islam, och araber invaderade det då visigotiska Spanien år 711. Morerna, en styrka på 10 000-15 000 man, gick i land vid Gibraltar. År 712 vann muslimerna ett avgörande slag mot den visigotiska folkgruppen i Spanien och avancerade sedan ända upp till Pyrenéerna de följande åtta åren. Vissa forskare anser att angreppet upp mot Tour och centrala Frankrike inte rörde sig om ett muslimskt invasionsförsök utan om ett mer isolerat anfall av muslimska rövare. Hursomhelst kvarstår faktum att längre än så kom inte muslimerna i Europa. Från Tour gick det bara bakåt för dem tills de 1492 framgångsrikt drevs ut ur Spanien och Portugal under Reconquistan som var de kristna härskarnas militära återerövring av Iberiska halvön från muslimerna och som pågick 718-1492. Bilden: Karl svingar sin hammare vid Tours.

 

Tage satt längst i världen

Den 11 oktober 1946 blev socialdemokraten Tage Erlander, 1901 – 1985, svensk statsminister. Med 23 år på posten som svensk statsminister är Tage Erlander den regeringschef av alla i världens parlamentariska demokratier som suttit den längsta tiden.

 

IRA-budskap till  Thatcher: Du måste ha tur varje gång

Bombattentatet i Brighton utfördes tidigt på morgonen den 12 oktober 1984 av Provisoriska IRA mot det konservativa partiets årliga kongress på hotellet Grand Hotel (bilden: efter dådet) i den engelska badorten Brighton. Planen var att mörda den brittiska premiärministern Margaret Thatcher. Fem andra människor dog genom bombningen och 34 skadades. Bomben detonerade kl 02.54 på natten. Thatcher var fortfarande vaken. Badrummet, som hon hade lämnat bara två minuter tidigare sprängdes av bomben. Hon och maken Denis undkom oskadda. Thatcher bytte kläder och eskorterades därefter av säkerhetsvakter till Brightons polisstation. Provisoriska IRA kommenterade med adress till Margaret Thatcher: ”Today we were unlucky, but remember we only have to be lucky once. You will have to be lucky always.” ("Idag hade vi otur, men kom ihåg, vi behöver bara ha tur en gång. Du måste ha tur varje gång." Patrick Magee som långt i förväg placerade den tidsinställda bomben på hotellet dömdes till åtta livstidsstraff. Nummer sju avsåg Brightonbombningen och det åttonde gällde förberedelse till ett annat dåd. Straffet avkortades betydligt till följd av fredsuppgörelser för Nordirland något årtionde senare.

 

Mosebacke Monarki var en republik!

Den 13 oktober 1958 sändes det första avsnittet av radioserien Mosebacke Monarki. Bakom serien stod Hans Alfredson och Tage Danielsson (bilden). Andra medverkande var Hans Furuhagen, Carl-Uno Sjöblom, Moltas Erikson, Olle Pahlin och Helmer Bryd (pseudonym för Gunnar Svensson) i spetsen för Helmer Bryd and his Eminent Five Quartet – totalt fyra bandmedlemmar. Utsändningarna från Radio Mosebacke pågick i flera omgångar fram till 1983. Våren 1968 blev Mosebacke Monarki även ett TV-program (Mosevisionen) som sändes i åtta avsnitt på fredagar. Den som förundras över att t ex Tage Danielsson medverkade i ett program om en monarki bör veta att det rörde sig om en monarkisk republik. Man valde nämligen kung. Den enda monark som någonsin valdes var kung Sune. Kung Sune är den förre verkmästaren vid AB Plastsaker och son, Sune Johansson. Hans valspråk blev "Går det, så går det". Alla likheter med verkligheten givetvis oavsiktliga.

 

I stort sett allt gjordes fel när Lodbrok körde in i Essingebron

Den 14 oktober 2005 kolliderade kranmotorskeppet (haverirapportens term) Lodbrok med Essingebron på Essingeleden. Vid olyckstillfället var Lodbrok (på bilden vid andra broar i Stockholm) kvar i Stockholms hamns ägo men var sedan år 2000 bemannad av Marin & Haverikonsult KA AB som startades av Kenneth Avelin 1986, ett bolag som tillsammans med sina besättningar lyckades göra nästan allt fel enligt haverirapporten. Vid olyckstillfället hade Lodbroks fartcertifikat gått ut utan att förnyas. Det innebar att fartyget inte fick användas i någon sjöfart alls. Segelfri höjd under Essingebron är 15,2 m. Uppgiften är införd i sjökortet. Kranarmen på Lodbrok kan sänkas till 23,5 m som lägst. Fartyget borde istället ha förts genom Essingesundet under Gröndalsbron (segelfri höjd 25,2 meter). Lodbrok är på grund av sin storlek tvingad att ha lots ombord vid den aktuella platsen. Lots fanns inte med vid olyckan. Assisterande bogserbåten Tug hade ingen tross mellan sig och Lodbrok. Den var bara påskjutande för att öka Lodbroks fart. När faran mycket sent upptäcktes kunde Tug därför inte hjälpa till att bromsa Lodbrok. Lodbrok hade i strid med mönstringslagen ingen mönstrad besättning. Hon var inte heller bemannad enligt Sjöfartsverkets krav på besättningens storlek och behörigheter. Befälhavaren på Tug betraktade Lodbrok som en pråm och ansåg sig vara befälhavare över båda fartygen. Styrman från Tug befann sig ombord på Lodbrok och fungerade som dess befälhavare, vilket han inte var behörig till. Avstängningen av fredagstrafiken på bron orsakade enorma köer vilket inte minst påverkade den tunga trafiken som hade stora svårigheter att passera Stockholm. Transporter med farligt gods tilläts inte passera ens via de alternativa vägarna då dessa går genom Stockholms innerstad. Södergående trafik medgavs på kvällen. Norrgående trafik släpptes inte på - och då bara i ett körfält - förrän på morgontimmarna påföljande dag. Bron var reparerad och helt körbar först 29 december samma år. De två befälhavarna fälldes av Stockholms tingsrätt för vårdslöshet i sjötrafik och brott mot fartygssäkerhetslagen. Redaren fälldes för brott mot fartygssäkerhetslagen.

 


Red: Claes Cassel
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det