Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-05-21 00:10

Det hände just idag i historien 21 – 27 maj:

En man och en kvinna slog flygrekord över Atlanten

Den 21 maj är ett viktigt datum i flygets historia. Den 21 maj 1927 landade den svenskättade amerikanske flygaren Charles Lindbergh (bilden t v) på Le Bourgets flygplats i Paris. Han blev den förste att flyga ensam över Atlanten. Den 21 maj 1932 gick den amerikanska piloten Amelia Earhart (bilden t h) ner i   Londonderry på Nordirland och blev därmed den första kvinnan att flyga över Atlanten. När hon ändå var i farten slog hon ett hastighetsrekord i de dåtida Atlantflygningarnas historia. Hennes passage från New Foundland i Kanada tog 15 timmar. Charles Lindbergh tog 33,5 timmar på sig från New York till Paris i planet Spirit of St Louis. Han var sonson till bonden Ola Månsson i Gårdlösa nr 15 (Smedstorps socken, Skåne), riksdagsledamot för bondeståndet 1847-57 som emigrerade till USA 1860. Planet Charles flög var ett ensitsigt Ryanmonoplan. Vill du ta en närmare titt på det finns det på Smithsonian Institution i Washington. Lindberghs liv förmörkades av en djup tragik – hans förstfödde lille son rövades bort och mördades. När Amelia Earhart var i tjugoårsåldern började hon 1920 plugga till läkare vid Columbia University i New York. Men intresset för flyg tog överhanden och hon fullföljde inte utbildningen. Hon ville gärna flyga men en stark drivkraft var också att kratta manegen för andra kvinnor som ville ta sig in i pilotyrket. 1932 flög hon alltså från Newfoundland med siktet ställt mot Paris men hon landade på Nordirland. Efter det genomförde hon en rad uppmärksammade långflygningar. I juni 1937 startade hon österut från Miami, Florida, i vad som var planerat att bli en jordenruntflygning med en tvåmotorig Lockheed Electra. Hon och en navigatör försvann spårlöst vid etappen från Lae på Nya Guinea till ön Howland 2 juli 1937. Orsaken har aldrig klarlagts men den vanligaste teorin var oklarheter kring radiopejlen från ön Howland där hon skulle tanka. Missar man den lilla ön har man närmast ändlösa vattenvidder framför sig innan man når land. Den amerikanska flottan gjorde på direkt order av president Roosevelt massiva räddningsinsatser utan att hitta varken vrak eller vrakdelar av Electran - än mindre några kvarlevor efter besättningen. Amelia Earhart dödförklarades 1939.

 

Första ångfartyget över Atlanten - och in i Östersjön

Den 22 maj 1819 la kombinerade segelfartyget och hjulångaren SS Savannah (bilden nedan) ut från hamnen i Savannah, Georgia, USA. Den 22 juni angjorde hon Liverpool, Storbritannien, och blev därmed det första ångfartyget som korsat Atlanten. Nu var det inte enbart ångmaskinens förtjänst. Savannah hade inte utrymme ombord för den mängd bränsle som skulle behövas på färden. Det blev mest att segla som vanligt. Lösningen med ångmaskin blev inte någon kommersiell framgång i början av 1800-talet. Det skulle dröja till mitten av seklet innan ångfartyg kom i allmänt bruk på sträckan. En kuriositet är att Savannah av okända skäl tog sig till Helsingör och sedan vidare upp till Stockholm. Därmed blev hon såvitt man vet det första ångfartyget att trafikera Östersjön.

 

En geometrisk kropp blev mjölkförpackning

Den 23 maj 1951 presenterade förpackningsföretaget Åkerlund & Rausings ene chef Ruben Rausing världens första tättslutande pappersförpackningen för mjölk (bilden t v). Det var en uppfinning som Rausing och malmöfabrikens chef Holger Crafoord arbetat på sedan 1944. De kallade den Tetra Pak eftersom den är formad som en tetraeder vilket är en geometrisk kropp där lika många triangelformade sidor möts i varje hörn. I november 1952 släpptes den första tetran på marknaden - en 1 dl-förpackning för grädde. En prototypmaskin hade då levererats med häst och vagn till dåvarande Lundaortens mejeriförening. Året därpå 1953 installerades de första serietillverkade maskinerna hos Mjölkcentralen i Stockholm och Eskilstuna. Idag säljs mjölk som bekant mest i brick. Små tetror med hållbar grädde ser vi framförallt på tåg och i snabbserveringar.

 

Beslut att ge kvinnor rösträtt togs 1919 - deltog i första valet 1921

Den 24 maj 1919 beslutade den svenska riksdagen på förslag av regeringen Nils Edén (liberal) att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor i Sverige för val till riksdagens andra kammare. Eftersom det här gällde en grundlagsändring måste beslutet fattas två gånger med val emellan. Det slutliga införandet togs i riksdagen först den 20 januari 1921. Den 12 september samma år hölls det första svenska riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Sist i Europa med att införa kvinnlig rösträtt på nationell nivå var Liechtenstein. Där infördes den 1984.

Bilden ovan t h: Kvinnlig rösträttsdemonstration i Malmö.

 

Fantastiska prestationer av Jesse Owens - Hitler ville inte gratulera

Den 25 maj 1935 lyckades Jesse Owens under friidrottstävlingar som hölls i Ann Arbor, Michigan, USA, på bara 45 minuter tangera världsrekordet på 9,4 sekunder i 100-yardsloppet och slå rekorden i längdhopp (8,13 meter), 220-yardslöpningen (20,3 sekunder) och 220-yardshäcklöpningen (22,6 sekunder). Det här blev Jesse Owens störst sportbragd någonsin.  Längdhoppsrekordet stod sig i 25 år. Häcklöpningsrekordet var första gången någon lyckades springa distansen på mindre än 23 sekunder. En annan höjdpunkt i hans karriär var OS 1936 i Berlin när han tog fyra guld, 100 meter, 200 meter, längdhopp och korta stafetten 4x100 meter. Hitler var närvarande den 2 augusti 1936 och gratulerade personligen de tyska guldmedaljörerna. Han lämnade dock stadion före prisutdelningen till den afroamerikanske guldmedaljören Cornelius Johnson. Dagen därpå informerades Hitler av Internationella olympiska kommittén att han bröt mot de internationella olympiska reglerna genom att bara ta emot vissa vinnare. Han fick välja mellan att personligen gratulera alla eller att inte gratulera någon. Han valde det sistnämnda. Jesse Owens som tog sitt guld 3 augusti (bilden t h) blev alltså inte gratulerad.

 

Ett glömt roderlås gjorde vår kung faderslös

Den 26 maj 1947 omkom den svenske arvprinsen Gustaf Adolf, vår nuvarande kungs far, och 21 andra personer i en olycka på Kastrups flygplats utanför Köpenhamn. Det plan de reste i, en DC-3:a, kom närmast från Amsterdam och skulle vidare till Stockholm. Det mellanlandade 14.55 på Kastrup. På grund av hård och byig vind sattes, trots det korta uppehållet, yttre roderlås på för att rodren inte skulle stå och slå. Av tidsbrist gjordes troligen återstart utan att man gick igenom checklistan. Ingen motoruppkörning utfördes heller. De här två allvarliga misstagen gjorde att piloterna inte insåg att någon glömt ta bort roderlåsen till höjdrodret. Följden blev att när DC-3:an startade klockan 15.31 steg planet okontrollerat i en onormalt brant vinkel upp till cirka femtio meters höjd. Där överstegrades det, föll brant och slog i marken. Brand bröt ut och ingen ombord kunde räddas (bilden ovan t v).

 

Tysk tvekan räddade hundratusentals soldater

Den 27 maj 1940 började återstoden av den brittiska expeditionskår som skickats över till Frankrike i samband med krigshändelserna i Västeuropa att evakueras huvudsakligen från sandstränderna och pirerna vid den franska staden Dunkerque. Flera tyska pansardivisioner stod på kort avstånd från staden men gick inte till angrepp. Fakta bakom att det inte skedde är komplicerade och dessutom delvis omstridda. En väsentlig orsak tycks ändå ha varit att den tyska framryckningen mot franska kanalkusten hade varit överraskande snabb och att divisionerna som ingick i angreppet delvis var utspridda. Den tyska ledningen ville ge dem tid att återsamlas och göras stridsberedda igen. Man ville inte heller ta några risker med de här värdefulla divisionerna. De sparades för en insats av högre prioritet – angreppet på Paris. Den brittisk-franska evakueringen skulle främst motarbetas genom luftangrepp. Tidvis omöjliggjorde uselt väder detta. Evakueringen kunde genomföras, visserligen med förfärande förluster, men ändå i stort sett framgångsrikt. Britterna lyckades med hjälp av alla möjliga militära och civila båtar från brittiska sydkusten rädda nästan ofattbara 338 226 brittiska och franska soldater över till Storbritannien fram till den 4 juni. Bl a genom att båtarna gick i skytteltrafik nattetid och man byggde pirar av militärfordon på stränderna (bilden t h) lyckades man evakuera merparten innan tyskarna erövrade staden och tillfångatog de soldater som fanns kvar. ”We must be very careful not to assign to this deliverance the attributes of a victory. Wars are not won by evacuations”, var Winston Churchill noga med att påpeka om Dunkerque - ”vi måste vara mycket noga med att inte kalla den här räddningen för en seger. Krig vinns inte genom evakueringar”. Men han framhöll den oerhörda betydelsen av att en stor och stridsvan del av den  brittiska armén räddats och kunde sättas in igen. Många bedömare menar att om det inte skett hade risken varit mycket stor att den brittiska regeringen tvingats godta en separatfred med Tyskland senare och allt hade sett mycket annorlunda ut i Europa idag.

 


Red Claes Cassel

 

 

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det