Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-03-19 00:10

Det hände i historien just idag den 19 till 25 mars:

 

Solförmörkelse över Babylon

Den 19 mars år 721 f.Kr. inträffade en solförmörkelse. Den observerades av babylonierna och är såvitt man vet den första solförmörkelsen i världshistorien som beskrivits skriftligt. Det verkar som om babylonierna var först med regelbunden observation av månen och planeterna. De kunde förutse sol- och månförmörkelser. Observatorier fanns i annex till babyloniska tempel. Babylon (egentligen "Guds port") var huvudstad i Babylonien och låg vid floden Eufrat. Stadens ruiner ligger i provinsen Babil i Irak, utanför provinsens huvudstad Al-Hilla och omkring tio mil söder om nuvarande Bagdad. Babylons första storhetstid inleddes när kung Hammurabi (1792–1750 f.Kr.) erövrade de omgivande rikena i Mesopotamien (”landet mellan de två floderna” d v s Eufrat och Tigris).

 



Hur ljuset beter sig i luft

Den 20 mars 1916 publicerade fysikern Albert Einstein den allmänna relativitetsteorin Det var tio år efter att han har publicerat den speciella. Skillnaden mellan dem är att den speciella handlar om ljusets rörelse i vakuum, medan den allmänna handlar om ljusets beteende i luft - ungefär.

Bilden: Albert Einstein 1921. Året efter får han Nobelpriset i fysik.

 

Code Napoléon påverkar många lagar än idag

Den 21 mars 1804 införs Code Napoléon som civilrättslig lag i Frankrike. Den är förstås uppkallad efter kejsar Napoleon I och den är utarbetad av dåtidens främsta franska jurister. Den är långtgående för sin tid. T ex stadgar den likhet inför lagen och att privilegier för vissa samhällsgrupper avskaffas. Religionsfrihet införs. Alla som har möjlighet ska betala skatt. Väsentliga delar av den är än idag grunden för många demokratiska lagsystem.

 

Det första koncentratationslägret byggdes snabbt

Den 22 mars 1933 lät SS-chefen Heinrich Himmler upprätta det första koncentrationslägret i Tyskland. Det kallades Dachau efter den närbelägna staden ca två mil norr om München i Bayern. Det skedde bara en och en halv månad efter Hitlers maktövertagande i landet. Lägret anses inte ha deltagit i förintelsen av Tysklands judar - omsorgsfulla utredningar efter kriget har kommit fram till att den enda gaskammare med kapacitet att döda människor som fanns i Dachau troligen inte användes för det. Eller hann användas innan amerikanarna kom vintern 1945. Lägret användes framförallt för personer som var politiskt oppositionella, kriminella, ”arbetsskygga” och för romer. Fram till befrielsen 1945 internerades omkring  200 000 människor här. Strax över 30 000 dog av svält, sjukdomar och misshandel medan några tusen arkebuserades. Nazisterna utförde också diverse experiment på lägrets fångar.

 

Bilden: En USA-jeep har just stannat utanför Dachau 1945.

 

Vad bestämde vi egentligen om kärnkraften?

Den 23 mars 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraftens framtid i Sverige. De som röstade hade tre linjer att välja på. Alla förespråkade en avveckling av kärnkraften fast i olika takt. Politikerna hade ett tredagarssammanträde för att lägga fast vad man skulle rösta om. Inget parti vågade kräva utbyggnad av kärnkraften (med tanke på den stora kärnkraftsolyckan i Harrisburg året innan), ej heller vågade något föreslå väljarna att kärnkraften skulle stängas av så snart som möjligt (med tanke på de allvarliga ekonomiska följder ett sådant beslut skulle få). Linje 2 som liksom linje 1 innebar att kärnkraften skulle avvecklas ”i den takt det är möjligt” fick flest röster. Riksdagen beslutade ändå strax därefter att kärnkraften ska vara avvecklad till 2010. Som bekant har inte heller det inträffat. Med tanke på den vikt allt fler människor i Sverige numera lägger vid miljön (som ju inte på långa vägar var en lika stor fråga 1980) kan man fundera hur det till sist kommer att gå för kärnkraften.

Bilden: Barsebäcks kärnkraftverk.

 

NATO bombar för andra gången

Den 24 mars 1999 inledde försvarsalliansen NATO ett bombanfall mot Jugoslavien som pågick drygt två månader. Orsaken var att den jugoslaviske presidenten Slobodan Milošević har vägrat godkänna det så kallade Rambouilleavtalet, som var en fredsplan för den jugoslaviska Kosovoprovinsen. Insatsen ledde till framgång för NATO. Det var då andra gången NATO gick till militärt angrepp i regionen. I september 1995 hade organisationen inlett en bombning mot Republika Srpska. Målet, som också nåddes, var att tvinga bosnienserberna till att återvända till förhandlingarna om en fred i Bosnien.

 

 

Bilden: Ett NATO-plan startar från en bas i Balkan.

 

 

10 månader stannade Håkan Juholt

Den 25 mars 2011 höll det Socialdemokratiska partiet en extrainsatt partikongress, där man valde Håkan Juholt (bilden t h) till ny partiledare. Orsaken var att sittande Mona Sahlin i november 2010 meddelat att hon inte tänkte ställa upp till omval vid kongressen. Juholt blev inledningsvis populär och ökade Socialdemokraternas väljarunderstöd. Efter diverse skandaler tvingades han dock avgå i januari 2012 efter endast tio månader som partiledare.

 

 

 


Red: Claes Cassel

 

Gilla sidan:
Nu räcker det